Öka utrymmet för klimatfrågor i naturvägledning

Jenny Carlsson på naturum Tåkern i Östergötland ser då och då ägretthägern från kontorsfönstret. Det kan hon inte låta bli att glädjas åt även om hon vet att den är ett tydligt tecken på att klimatet blivit mildare. Den häckar till och med vid Tåkern numera.

Fåglar är den berömda fågelsjöns huvudattraktion och klimatets betydelse för deras ändrade utbredning är ett självklart ämne under guidningarna här. Man pratar också om att våtmarker som denna inte bara gynnar mängder av fåglar – som är det man ser med blotta ögat – utan faktiskt också har betydelse för att hålla utsläppen av växthusgaser nere.

– Varför skulle vi inte guida om klimatkrisen? Även om den mer är ett smygande problem så är den är en lika stor del i berättelsen om Tåkern som sjösänkningen. Båda handlar om människans påverkan på naturen.

Tåkerns historia kan visa vägen

Den grunda sjön Tåkern sänktes på 1800-talet. Det var hungersnöd och man behövde mer odlingsmark. Dikning av våtmarker skedde över hela landet, av samma anledning.

– Människorna då var inte onda. De försökte bara lösa ett problem, säger Jenny.

Den stora sjösänkningen avstannade och Tåkern skyddades så småningom som naturreservat för fåglarnas skull och räknas numera som en av Europas främsta fågelsjöar vilket lockar mängder av besökare varje år.

– Tåkern är ju ett bra exempel på att vi människor faktiskt kan ställa saker till rätta igen, även om det förstås är lättare i ett lokalt perspektiv än i ett globalt, säger Jenny. Hon kom nyligen kom hem ordentligt peppad från naturumens föreståndarträff där temat var klimat.

Hon vill gärna ge guiderna vid naturum chansen till mer utbildning kring klimatet, särskilt kring forskningen. Även om man inte som naturvägledare i själva guidningen hänvisar till forskningsstudie A, B eller C, så måste man ha rätt bakgrundskunskaper.

– Om inte annat är det bra i självsäkerhetssyfte, säger Jenny.

Viktigt att säga som det är

Det händer att hon själv tar upp klimatkrisen med besökare och upplever att de ofta efterfrågar en enkel lösning, som att det räcker med att sopsortera noga. Och som guide kan det vara lätt att falla för trycket att vara lagom lättsam och underhållande.

– På en trivsam söndagsguidning vid fågelsjön vill folk kanske inte få höra att de borde sluta åka bil. Men vi naturvägledare måste våga vara sanningsenliga, klimatkrisen har inga lätta lösningar.

Ett pedagogiskt problem att det är svårt att ta sig till naturum Tåkern utan just bil. Det finns ingen kollektivtrafik hit och när Jenny har försökt trycka på för att få det har det varit tvärstopp. Cykla går förstås, men passar bara en del. Laddstolpar till elbilar har det hittills också varit nobben för.

– Det gör mig vansinnig. Men jag har inte gett upp, säger Jenny.

Om hon får drömma om framtiden för naturum så skulle hon vilja att utställningen, som är den sorts naturvägledning som når överlägset flest besökare, vore mer aktuell och även tog upp klimatet och den biologiska mångfaldskrisen. Men det är inte möjligt, den förnyas endast vart 15:e till 20:e år (den nuvarande utställningen skapades för 10 år sedan). 

– Utställningen borde berätta om annat än sjösänkningen, geologin och fåglarna. Nu känns den mer naturhistorisk än aktuell, säger Jenny. Men gästerna gillar den.

Mer resurser för att kunna erbjuda fler guidningar om klimatkrisen har hon också på önskelistan.

– Jag tror att det är mötet mellan guide och nyfiken besökare som ger störst behållning, säger hon.

Klimatdagar för barn

Jenny Carlsson berättar att naturum Tåkern ordnat temaskoldagar om klimat, vatten och biologisk mångfald i samband med tioårsjubileumet under våren. Då bjöds alla tioåringar som bor kring sjön in. Totalt 600 skolbarn kom med sina klasser och deltog i aktiviteterna. På två stationer fick barnen håva småkryp och prova på att rena vatten och lära sig mer om vattnets kretslopp och den biologiska mångfaldens betydelse. På den tredje var temat klimat och barnen fick göra en samarbetsövning som utmynnade i att de själva fick komma med idéer om hur man ska lösa klimatkrisen. Sedan fick de skriva önskningar till sina lokala politiker som hängdes upp i ett önsketräd vid naturum men även levererades i textformat till Ödeshögs, Vadstenas och Mjölbys politiker. De svarade i sin tur barnen i en film som visades i skolorna.

– Vi ville ge dem redskap för att de ska kunna ha en bättre värld om tio år. Det kom upp många kloka tankar.

Att prata med barn om klimatkrisen är helt nödvändigt, enligt Jenny Carlsson. De snappar upp vad vuxna säger hemma, hör och läser saker på teve och internet och går sedan runt och funderar, och kanske oroar sig.

– Vi måste vara noga med att inte lägga ansvar på barnen. Det är faktiskt vi vuxna som ska lösa problemet.

Text: Åsa Ottosson

Läs flera artiklar i Naturvägledaren 3/2022.