Ringmärkning för oss närmare fåglarna

Numera vet vi väldigt mycket om fåglarnas flytt och det kommer nya stora avslöjanden i stort sett årligen. I över 100 år har människor fångat in fåglar, satt en ring runt dess ben och släppt ut dem igen. När samma fågel hittats någon annanstans kan man åtminstone veta att den på en viss tid flugit mellan de två platserna. När väldigt många sådana återfynd görs bildas plötsligt ett mönster. 

Det som är särskilt fascinerande är att varje fågelart, ja till och med varje fågelindivid, gör en egen resa med egna mål. Den svartvita flugsnappare som du har i din trädgård och som återkommer år efter år gör troligen en annan resa än en svartvit flugsnappare som någon annan har på sin tomt 20 mil bort. Fåglarnas flyttvägar är som gjort för att prata om samband i naturen.

I Sverige ringmärks årligen mängder av fåglar. På vissa platser i stor skala med många inblandade, på andra håll är det bara en eller två eldsjälar som sköter verksamheten. På Naturens hus i Stockholm hålls den igång av Johan Lind och hans dotter Alva Lind. Båda är certifierade ringmärkare och smittsamt förtjusta i uppgiften. Det går inte att inte ryckas med i deras lycka över att visa upp fåglarna de förser med ringar innan de släpper ut. 

Alva och Johan Lind ringmärker en nötskrika. Foto: Erik Hansson.

– Det är så himla fint att se fåglar på nära håll och till exempel se alla detaljer i fjäderdräkten. Men också att förstå hur fåglarna lever och att det är så viktigt att kartlägga hur många fåglar som finns och var de finns för att förstå exempelvis effekterna av miljöförstöring och förändringar i populationer, berättar Alva Lind.

Johan Lind, etolog som forskar vid Stockholms universitet, berättar att när man guidar vid ringmärkning är nog upplevelsen att få se en livs levande vild fågel på nära håll den största behållningen. Med det ger samtidigt en möjlighet att berätta mycket om fåglarnas liv och att få se en fågel på nära håll väcker många frågor.

Både nyfikenhetsforskning och tillämpad forskning

– Jag pratar alltid om vad man använder kunskapen från ringmärkning till, och nämner då både grund- och tillämpad forskning, säger Johan Lind. Båda är så klart relevanta ur ett biologiskt mångfaldsperspektiv eftersom ringmärkningsdata används för både nyfikenhetsforskning och tillämpad forskning om biologisk mångfald. Men den kanske enklaste kopplingen är att ringmärkning är en viktig miljöövervakningsmetod. Svensk och internationell ringmärkning används för att övervaka hur fågelpopulationer utvecklas över tid. 

Johan Lind tycker att en ringmärkningsguidning är ett bra sammanhang att prata om biologisk mångfald eftersom det har en nära koppling till den vetenskapliga verksamheten kring ringmärkning. 

– Man kan ta upp vilka fåglar som finns, hur olika fåglar flyttar och vad fåglar gör i största allmänhet. Samtidigt kan man föra ett samtal om varför olika arter hotas och hur den dystra verkligheten ser ut för biologisk mångfald, både nationellt och globalt.

Sophie Ehnbom visar upp en rödstrupig piplärka. Foto: P-G Bentz/Sturnus

Ringmärkning ger närhet i Falsterbo

En av de platser som ringmärkt fåglar under längst tid i Sverige är Falsterbo i sydvästra Skåne. Här jobbar Sophie Ehnbom sedan 1988. Hon berättar att de försöker att hålla lite längre guidningar eftersom det finns så mycket att berätta om fåglarna.

– Folk som går guidningarna får höra saker som de inte hade en aning om. Även basala saker om fåglar är okänt för många och därför viktigt att ta upp. Vi berättar mycket om fågelflyttning och vad som kan hända under en flytt, men oavsett vad man berättar om så kan man komma in på mycket biologi och ge folk en insikt både om fåglar och om annat i naturen.

Sophie Ehnbom tycker inte det är nödvändigt att åka någon längre sträcka för att visa upp fåglar. Det finns mycket intressant att berätta om fåglarna vid den närmaste ankdammen eller en fågelmatning. En fördel med ringmärkningen är dock, precis som Johan och Alva Lind vittnade om, att deltagarna komma väldigt nära fåglarna. 

– Det är ett väldigt enkelt sätt att påverka folk. Både barn och vuxna tycker det är helt fantastiskt. Jag tror att alla minns ett sådant möte. Jag kommer särskilt ihåg en grupp med ungdomar, där en av dem var blind, men det hade ingen berättat för mig. När jag sträckte fram en liten gärdsmyg som han skulle få känna på så trodde han att den var stor som en ringduva och var lite rädd. När han kände hur liten den var och att den inte bet honom såg jag hur han sken upp och blev helt fascinerad. Det var väldigt minnesvärt.

Kunskap om fåglar kan också vara viktig att förmedla även om den inte leder till ett livslångt intresse. Det ger en förståelse för ekosystem, biologisk mångfald, evolution och hur världens naturområden kopplas samman av flyttande fåglar. Dessutom är viss kunskap en förutsättning för att sprida den vidare.

– Min syster är ett bra exempel, säger Sophie Ehnbom. Hon har aldrig varit lika fågelintresserad som jag. Men när hon fick barn så var hon jätteglad för att hon trots allt lärt sig lite om fåglar för att kunna svara på barnens frågor. Hon tyckte det var viktigt att kunna förmedla den kunskapen utan att själv vara så intresserad.

Läs mer om guidningar och verksamhet på Falsterbo fågelstation:

www.falsterbofagelstation.se

Intervju och text: Erik Hansson