Fjärilsintresset ska öka 2023

Fröet till satsningen på fjärilar såddes för några år sedan när Niclas Eklund arrangerade några nattlys för Entomologiska föreningen i Stockholm. Ett nattlys innebär att man efter skymningen tänder en speciell lampa som lockar till sig nattfjärilar från närområdet. Antingen studerar man dem på ett vitt lakan eller så fångar man dem i en fälla som de får vara i till på morgonen då de släpps ut igen.

Träffarna blev ingen besöksmässig succé då det bara kom ungefär 10 personer på de olika kvällarna, men succé kan inte bara mätas i antalet deltagare. 

– Fyra av dem var nybörjare och hade ingen egen utrustning, men de visade sig bli väldigt intresserade. Nu har de mer eller mindre förstört sina liv med den här hobbyn, skrattar Niclas Eklund.

Att se dessa personer bli så gripna av fjärilar fick honom att inse att om det är så enkelt att puffa folk i rätt riktning så att de kommer igång, då vill han satsa på att få fler att bli intresserade. Efter lite planering är det nu dags – 2023 är tänkt att bli det stora fjärilsåret i Stockholmsområdet.

– Vi kör ett år i fjärilarnas tecken så får vi se hur många som lockas att fortsätta och fördjupa sig.

Under namnet "Lepidopterologiskt Initiativ 2023" (fjärilarna tillhör ordningen  Lepidoptera) kommer det arrangeras mängder av aktiviteter i samarbete med Entomologiska föreningen i Stockholm; En handfull föredrag, innekvällar, inte mindre än tio utflykter och minst lika många nattlys. Det blir helt enkelt ett fullspäckat schema för alla som vill lära sig mer om om Sveriges ungefär 130 dagfjärilar och 2850 nattfjärilar. Allt är dessutom gratis. 

Niclas Eklund med fjärilshåven i högsta hugg. Foto: Julia Stigenberg

Förutom alla dessa aktiviteter får deltagarna också en uppgift varje månad för att fördjupa sig ytterligare. Första månaden ska deltagarna till exempel samla in gran- och tallkottar för att se om de kan lyckas kläcka fram mikrofjärilar som lagt sina ägg i kottarna. 

Förutom att locka in folk i fjärilsintresset, vad hoppas ni mer att de här aktiviteterna ska leda till?

– Det finns en massa syften egentligen, berättar Niclas Eklund. Ett är att vi vill få folk att bidra till ny kunskap. Man kan ta aspskimmerfjärilen som exempel. Den var känd från en enda plats på Värmdö och alla åkte till samma plats för att få se den. Men efter ett tag visade det sig att den hittas på flera håll och att den kanske finns hela vägen upp till Roslagen. Här skulle jag önska ett annat grundtänk hos de som vill se fjärilen: kanske kan man passa på att kolla andra ställen i närheten för att se om den spritt sig? Då kan man både göra en egen upptäckt och bidra med ny kunskap.

Man kan tro att vi har bra koll på de vanliga svenska arterna som nässelfjäril och påfågelöga, men så är inte fallet. Det finns fortfarande många platser som är outforskade, eller rättare sagt inte har några fjärilar inrapporterade på Artportalen. Vad som finns på dessa platser är av intresse för att vi ska förstå hur fjärilarna lever och breder ut sig. Att göra en insats för vetenskapen är därmed inte speciellt svårt för den som kan känna igen några vanliga fjärilsarter.

Även om nässelfjärilen finns det kunskapsluckor att fylla. Foto: Erik Hansson

Fjärilar i ett större sammanhang

Att få deltagarna att lära sig mer om fjärilar ger också i ett större sammanhang bättre förståelse för biologisk mångfald. Genom att berätta om fjärilarnas livscykel finns det till exempel mycket att koppla till andra delar av naturen. Som ägg och larv behöver fjärilarna sina artspecifika värdväxter och är väldigt viktiga byten för andra insekter och fåglar. När de har förpuppats och kläckts som vuxna fjärilar är de dessutom viktiga pollinatörer och väldigt vackra att se på.

Men tyvärr går det inte speciellt bra för många av Sveriges fjärilar. Mellan 2010 och 2020 minskade till exempel gruppen gräsmarksfjärilar i antal med hela 30 procent och längre tillbaka i tiden var minskningen ännu större. Att lära sig känna igen fjärilar och rapportera in observationer kan därför vara viktigt.

– För att kunna bevara en fjärilspopulation måste man göra rätt insatser och för att veta vad man ska göra måste man ha bra grundfakta, berättar Niclas Eklund.

Ett allt varmare klimat kommer inte heller gynna alla fjärilar, även om många av dem helst flyger när det är soligt och varmt. Med den globala uppvärmningen kommer också allt fler extremväder, som kan bli svåra för fjärilarna att överleva.

– Det är framför allt generalister som inte är så specifika med värdväxter eller livsmiljöer som breder ut sig. Mer specialiserade fjärilsarter minskar däremot väldigt mycket – till exempel arter knutna till gammal skog. Men om vi inte är ute och letar och rapporterar fjärilar så är det svårt att uttala sig.

Skulle du säga att fjärilar fungerar bra i naturvägledning?

– Jo det tycker jag. Det fungerar utmärkt att kombinera guidade turer med en ljusfälla där man släpper ut fjärilarna på morgonen. Då kan deltagarna oftast se dem i lugn och ro och blir för det mesta överraskade över hur många arter som finns och hur fina de är.

Se fjärilsaktiviteterna här: https://www.ento.se/fjarilsaret2023

Intervju och text: Erik Hansson