Om data

Datamängderna i arter

I artdelen ingår data som samlats in med syftet att kartlägga eventuella förändringar i populationsstorlek och utbredning av olika arter. Det kan vara delprogram inom den nationella och regionala miljöövervakningen eller inom biogeografisk miljöövervakning. För arter hittar du alla datamängder i Artportalen.

Hur refererar man till datamängder

Referens SLU Artdatabanken [publiceringsår]. Artportalen: detaljerad lista. [sidans rubrik]. [sidans url] (hämtad [datum för nedladdning]).

Begränsningar i datamängder

Validering av fynduppgifter

Fynduppgifter kan komma att granskas av utvalda validerare, vilka är experter på olika organismgrupper. Ett fynd som godkänts vid validering får en markering som visas publikt. Ett fynd som underkänts tas inte bort, men det blir inte publikt synligt på samma sätt som de övriga. Läs mer i SLU Artdatabankens policy för validering.

Hantering av känsliga fynduppgifter

Grundprincipen är att fynden visas öppet, men för att möta olika typer av hot (t.ex. störning, insamling och förföljelse) mot känsliga arter tillämpas en restriktivitet i hanteringen av information om dessa arter, som blir skyddsklassade (läs mer om skyddsklassning här). Skyddsklassningen görs av SLU Artdatabanken i samråd med expertkommittéer och revideras efter hand.

Fynduppgifter om skyddsklassade arter visas beroende på skyddsklass i geografisk diffuserad form eller döljs för publik visning och visas endast för kontohavaren, eventuella medobservatörer och personer med särskild behörighet (exempelvis kan vissa handläggare på myndigheter för naturvårdsändamål få tillgång till relevanta data om skyddsklassade arter, liksom under vissa förutsättningar och i begränsad omfattning även föreningar och forskare samt konsultfirmor som utför miljökonsekvensbeskrivningar).

Vid förfrågan om utlämnande av information görs alltid sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Kontohavaren kan tillfälligt dölja en fynduppgift

Kontohavaren kan under en begränsad tid dölja ett fynd för en icke skyddsklassad art för publik visning, förutsatt att minst ett av följande kriterier är uppfyllt:

• Pågående uppdrags- eller samverkansforskning
• Störningskänslig lokal
• Regionalt störningskänslig art
• Arten föreslås till den nationella skyddsklassningen
• Vid förfrågan om utlämnande av information görs alltid sekretessprövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Hittar du inte det du letar efter?

Datavärden kan på förfrågan göra enklare eller mer komplicerade sammanställningar. Beroende på omfattning så kan detta medföra en kostnad. För hjälp och mer information kontakta oss gärna: datavard-arter@slu.se

Datamängderna i landskap

I landskapsdelen ingår den mer komplexa inventeringarna som samlar in artdata såväl som en mängd andra variablers såsom exv. markanvändning, naturtyper, täckningsgrader etc. Inventeringarna är oftast nationella och grundar sig på stickprovsmetodik. Upplägget innebär att statistiskt säkra skattningar kan göras för landet som helhet eller på landsdelsnivå.

Hur refererar man till datamängder

Vad gäller vid publicering i en vetenskaplig artikel eller rapport?

Vi skulle gärna vilja veta mer om hur våra data används, därför bör  namnet på respektive inventering  exv. “Havsstrandinventeringen” vara med i abstrakt eller keywords i artiklar där data från inventeringen finns med. Detta för att det ska vara sökbart.

Hur ska man referera till data som jag har beställt?

I texten ska det stå: (Källa: Havsstrandinventeringen, årtal)
I referenser bör det stå: Havsstrandinventeringen, SLU, årtal.
Ej publicerade data. Inst f. skoglig resurshushållning, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå https://www.slu.se/institutioner/skoglig-resurshushallning/miljoanalys/thuf/havsstrandinventeringen/

Hur ska man referera till uppgifter på inventeringens webbplats?

I texten ska det stå:(Havsstrandinventeringen, årtal)
I referenser ska det stå: Havsstrandinventeringen, årtal.  https://www.slu.se/institutioner/skoglig-resurshushallning/miljoanalys/thuf/havsstrandinventeringen/ (Hämtad åååå-mm-dd).

Finns det en referens som beskriver de olika inventeringarna?

Fjäll:

 Ståhl, G., Allard, A., Esseen, P.-A., Glimskär, A., Ringvall, A., Svensson, J., Sundquist, S., Christensen, P., Gallegos Torell, Å., Högström, M., Lagerqvist, K., Marklund, L., Nilsson, B., & Inghe, O. 2011. National Inventory of Landscapes in Sweden (NILS) - scope, design, and experiences from establishing a multiscale biodiversity monitoring system. Environmental Monitoring and Assessment 173: 579-595. 

Havsstrand:

Begränsningar i data

I vissa inventeringsprogram är den exakta platsen för en lokal skyddad och anges då med diffuserade koordinater. 

För att förstå inventeringen och dess syfte samt kunna göra genomtänkta analyser och sammanställningar behöver man sätta sig in i den bifogade metadatan som innefattar design och metodik beskrivningar, hur variablerna samlats in och hur man genomför analyser.

Om du vill diskutera användning av data vänligen kontakta den person som är ansvarig för respektive datamängd. Emailadress till kontaktpersoner finns i tabellen på sidan datamängder.

Hittar du inte det du letar efter?

Datavärden kan på förfrågan göra enklare eller mer komplicerade sammanställningar. Beroende på omfattning så kan detta medföra en kostnad. För hjälp och mer information kontakta oss gärna: Landskap@slu.se