Lupin och åkerböna
Odling av åkerböna och smalbladig lupin
Projektansvarig: Ullalena Boström, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU
Kvävefixerande baljväxter utgör ett värdefullt inslag i växtföljden på ekologiska gårdar. Det finns också ett stort behov av att själv kunna odla proteinrikt foder. Behov av foderkvalité varierar mellan olika djurslag.
Eftersom smittorisken för ärtrotröta, Aphanomyces, hindrar odling av ärter med tätare intervall än 6 – 8 år finns behövs en komplettering med andra proteinkällor. Vissa andra arter, tex vicker, kan fungera som värdväxt för ärtrotröta och är alltså inte lämpliga som omväxlingsgrödor. Förmodligen angrips inte smalbladig lupin (Lupinus angustifolius L.). De nya lupinsorterna har betydligt lägre alkaloidhalter än de gamla och anses vara lämpliga som proteinkälla både för nöt- och svin. Även som fiskfoder har lupin visat sej ha goda egenskaper.
Liksom för nya sorter av åkeböna är mognadstiden betydligt kortare än för äldre sorter. I tidiga utvecklingsstadier är både åkerböna och lupin konkurrenssvaga och någon form av ogräsreglering krävs för att förhindra alltför kraftig uppförökning av ogräsfrö.
Syftet är att studera effekten av ogräsharvning och radhackning i åkerböna och lupin odlade till mogen skörd.
Andra projekt inom området:
- Odling av lupin (Formas 2005-2007)
- Utsädesmängd i åkerböna och stråsäd (Jordbruksverket 2005-2008)