Käringtand och vitklöver

Senast ändrad: 03 oktober 2023

Foderintag hos stallutfodrade köttraskvigor

Projektansvarig: Nilla Nilsdotter-Linde, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU

Vallodling och bete intar en central roll i ekologisk produktion. Baljväxten käringtand har under senare år rönt stort intresse som komplement till mer vanliga baljväxter främst för betesdrift.

Käringtand har sedan 1997 studerats med avseende på såväl växtodlingsegenskaper som foder-utnyttjande och parasitologiska aspekter med finansiering från SJFR och Jordbruksverket. Som en del i detta projekt har nötbetesstudier utförts på Rådde försöksgård och 2002 är det sista försöksåret i detta tvärvetenskapliga projekt.

Tidigare studier har i vissa fall visat ökad tillväxt för nötkreatur som betat käringtandvall jämfört med vitklövervall. En beteendestudie visade också att nötkreatur vid valmöjlighet betade signifikant mer på käringtandvall (61 % av den observerade tiden) än på vitklövervall (39 % av den observerade tiden). Utan en säker skattning av dagligt foderintag och näringsinnehåll är det dock svårt att dra slutsatser om huruvida den större tillväxten på käringtandbete beror på större foderintag eller bättre näringsutnyttjande. Föreliggande kompletterande konsumtionsstudie på stall avser därför att få en säkrare skattning av foderintaget än som tidigare uppnåtts under betesstudien.

Syftet med studien är att kvantifiera sambandet mellan torrsubstansintag och djurens tillväxt i led med käringtand eller vitklöver, samt studera om det finns skillnader i ätbeteende med avseende på selektion mellan arterna. Det senare skulle i så fall visa sig genom skillnader i kemisk analys av utfodrat foder och foderrester.

I anslutning till stallförsöket kommer köttraskvigor att beta antingen vitklöver- eller käringtandbaserad vall i betesstudien och djurens tillväxt följs under hela perioden. Växtmaterial från samma vallar utnyttjas även för stallstudien där olika grupper med köttrasdjur under en månad utfodras med antingen käringtand/gräsfoder eller vitklöver/gräsfoder. Det innebär att en direkt jämförelse kan göras mellan konsumtionen av de båda artblandningarna på stall och djurens tillväxt på bete.

Mängden foder och dess torrsubstanshalt (ts) bestäms dagligen före utfodring till varje grupp. Likaså vägs rester och ts-halten bestäms. Fodrets botaniska sammansättning bestäms och dess näringsmässiga kvalitet analyseras med avseende på råprotein, energi, fiber och kondenserade tanniner. Djuren vägs vid studiens början, efter två veckor samt vid studiens slut.