Radodlade grödor

Projektansvarig: Fredrik Fogelberg, Institutionen för växtvetenskap, SLU

Projektets syfte är att undersöka olika icke-kemiska ogräsbekämpningsmetoder i radodlade grödor i syfte att ge lantbrukarna underlag till vilken metod som kan vara lämplig för en viss gröda.

Det är önskvärt att försöken utförs på olika typer av jordar, t.ex. mulljord, sandjord och lättlera och på olika geografiska platser representerande hela Sverige. Försöksplatser är Torslunda försöksstation och Säbyholm.

Två metoder studeras – ogräsharvning och radhackning med skrappinnar. Båda metoderna är enkla och kan troligen användas i många grödor. Kunskaper saknas idag om metodernas lämplighet för ett stort antal grödor. Vi vet lite om huruvida ogräsharvning kan vara tillämpas i t.ex. morot och böna (åkerböna, brun böna) eller om det går att behandla raps med skrappinnar.

Försöken utförs generellt i form av blockförsök med fyra upprepningar. Parcellerna behandlas mekaniskt och jämför med ett kontrolled per block. Statistisk analys med multifaktor-ANOVA, och i vissa fall paired sample. Registering av ogräs sker före och efter behandling.

Ogräsharvning utförs i följande grödor:

• morot
• sockerbeta
• frösådd lök (endast på Öland)
• dill
• böna (brun böna på Öland, åkerböna på Ekhaga)
• raps
• rödbeta
• vårvete (endast i Uppland).

Behandling av grödorna sker i två utvecklingsstadier, registrering av total bekämpningseffekt och effekt på de tre mest dominanta ogräsen. Skörden registreras.

Radhackning med skrappinnar utförs i följande grödor: morot, sockerbeta, dill, böna (brun böna på Öland, åkerböna på Ekhaga), raps, rödbeta.

Behandling av grödorna sker i två utvecklingsstadier, registrering av total bekämpningseffekt och effekt på de tre mest dominanta ogräsen. Skörden registreras.