Förbättrat skydd mot skadeinsekter

Senast ändrad: 05 december 2023

Genom nyttjande av synergieffekter mellan biologisk kontroll och styrd växtföljd

Projektansvarig: Birgitta Rämert, Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU

I detta projekt vill vi utveckla ett odlingssystem som ger förutsättningar att öka och sedan bibehålla höga populationer av naturliga fiender inom gården och samtidigt genom en styrd växtföljd bryta skadegörarnas populationsutveckling. Detta skapar en god synergieffekt för reglering av skadegörarpopulationer, ökad produktionssäkerhet och förbättrad ekonomi för grönsaksodlarna.

Biologisk kontroll av platsbundna naturliga fiender har alltid varit mest framgångsrik i perenna odlingssystem. Genom att efterlikna ett perennt odlingssystem för parasitstekeln T. rapae med en växtföljd bestående av kål och lök ges parasitstekeln kontinuerlig tillgång till sitt värddjur Delia spp. över åren. Samtidigt som skadedjurspopulationerna årligen störs genom att en ny gröda odlas som skadeinsekten (Delia sp.) inte kan föröka sig på.

Grönsakskulturerna samodlas med perenna blomsterremsor som blir en god nektarkälla till parasitstekeln. Dessa blomsterremsor kommer även att fungera som goda övervintringsplatser till andra naturliga fiender av skadegöraren. Urvalet av växter kommer att baseras på försök där parasitstekelns attraktion till färg och doft utvärderas i beteende- och elektrofysiologiska försök.

Den kunskap som vi kan tillgodogöra oss inom projektet kommer att vara mycket värdefull när biologiska kontrollprogram skall utformas för andra odlingssystem och skadegörare.

Forskningsrådet Formas är den största finansiären.

Fakta:

För att uppföröka och bibehålla höga populationer av naturliga fiender behövs ostörda miljöer i odlingslandskapet, som ger dem god tillgång på föda, övervintrings- och viloplatser. Parasitstekeln Trybliographa rapae (Hymenoptera:Figitidae) är en viktig naturlig fiende till skadegörare inom släktet Delia, som innefattar t.ex. lilla kålflugan (D. radicum) och lökflugan (D. antiqua). Parasitstekeln lägger sina ägg i flugornas larver i jorden och från dessa utvecklas sedan en parasitstekel istället för en fluga. Vuxna T. rapae är beroende av tillgänglig nektar av hög kvalitet och viloplatser. Tyvärr saknas detta oftast i dagens jordbrukslandskap. Med ökad tillgänglighet av nektar kan livsbetingelserna för parasitsteklar och deras förmåga att parasitera skadegörare förbättras markant.


Kontaktinformation