Höstraps

Senast ändrad: 04 oktober 2023

Förfrukts- och platsanpassad kvävetillförsel

Projektansvarig: Maria Stenberg, Institutionen för markvetenskap, SLU

Projektgrupp: Ann-Charlotte Wallenhammar HS Konsult AB, Lena Engström, SLU, Ingemar Gruvaeus, HS Skaraborg.

Målsättningen med projektet är att undersöka möjligheterna och utveckla metoder för att förfrukts- och platsanpassa kvävetillförsel i ekologisk höstrapsodling. Vi skall göra detta i fältförsök där vi undersöker effekten av kvävenivåer under varierande förutsättningar för att kvantifiera grundskörd, avkastningspotential och kvävebehov i relation till markparametrar.

Vi avser att visa på hur kväveupptag i höstraps beror av kvävemineralisering från marken och kvantifiera hur stor variationen är mellan olika platser. Faktorer som påverkar storleken av kväveupptag och markmineralisering skall identifieras, dokumenteras och bestämmas. Målet skall vara förslag till underlag för beslut om kvävegödsling till höstraps.

Studien genomförs med åtta fältförsök per år i två år i Syd- och Mellansverige där kväve tillförs med olika mängder och strategier i form av Vinasse som givit god effekt på våren till höstsådda grödor. Olika förfrukter (vall, stråsäd, ärt, grödgödslings¬vall, åkerböna) jordart, radavstånd och klimatförhållanden väljs. Försöken skall läggas ut i befintliga grödor för att säkerställa ett jämnt bestånd.

  • Varje plats dokumenteras med avseende på odlings-historia, jordart, mullhalt mfl markparametrar.
  • Grödornas status och bestånd bestäms höst och i knoppstadiet med handburen N-sensor i alla led och på varje plats klipps grödprover vid dessa tillfällen.
  • Rothalsdiameter och maximalt rotdjup samt angrepp sjukdomar och skadegörare följs.
  • Markens innehåll av mineralkväve i 0-90 cm bestäms vid sådd, tidig vår och vid skörd.
  • Avkastning och frökvalitet inklusive kväveinnehåll bestäms rutvis på alla platser.

Fakta:

Växtnäringsförsörjningen är en nyckelfråga i ekologisk odling av höstraps (Brassica napus L.). Variationen är stor i praktisk gödsling och skördenivåerna varierar stort samtidigt som kunskapen är liten om behovet och lönsamheten av en gödslingsinsats vid olika förutsättningar, t ex olika förfrukter.