Höstraps

Senast ändrad: 05 september 2023

Ökad kvävetillgång och biodiversitet genom samodling av ettåriga frostkänsliga baljväxter

Projektansvarig: Ann-Charlotte Wallenhammar, institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Uppsala.

Projektgrupp: Lena Engström institutionen för mark och miljö, SLU Skara, Ola Lundin, institutionen för ekologi SLU Uppsala, Eva Edin, Hushållningssällskapet, Västerås, Henrik Nätterlund, Hushållningssällskapet, Örebro, Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland och Per Modig HIR Skåne.

 

Höstraps kräver stora insatser av kväve under huvuddelen av växtsäsongen. Den platsbundna kvävetillgången kan öka med samodling av kvävefixerande baljväxter som fryser bort under vintern. Höstrapsen utsätts för angrepp av flera skadeinsekter på redan tidigt på hösten som kålbladstekel och rapsjordloppa.

Syftet är att utveckla ett koncept för att öka biodiversiteten i rapsfälten genom att samodla ettåriga kvävefixerande stor- och småfröiga baljväxter som fryser bort under vintern. Samodlingen leder till en ökad platsspecifik tillgång av kväve för höstrapsen samtidigt som effekterna på skadeinsekter undersöks. Målet är att tillhandahålla ett koncept som innehåller ett utbud av valmöjligheter av baljväxter som fryser bort under vintern, utan att konkurrera med höstrapsen samt att utprova såtekniker för etablering av dessa anpassat för olika delar av landet. Första året, 2020 anläggs demonstrationsytor för att hitta optimal såtidpunkt, de bästa baljväxterna och för att trimma in försökstekniken. 

  • Åkerböna,
  • fodervicker,
  • foderärt,
  • blodklöver,
  • perserklöver och
  • en blandning av samtliga baljväxter

jämförs under tillväxtförhållanden i Skåne, Östergötland och Mälardalen.

År 2 (2021) anläggs tre fältförsök med de tre mest lämpade baljväxterna som undersöks vidare. Sådd med två olika radavstånd (12.5 och 50 cm) tillämpas där baljväxterna samsås med huvudgrödan respektive sås mellan raderna av huvudgrödan.

  • Kväveupptag i huvudgrödan bestäms med N-sensor och
  • mineralkväve i marken bestäms vid olika tidpunkter.
  • Ogräsförekomsten bestäms på våren och
  • samodlingens inverkan på förekomst av skadeinsekter undersöks.
  • Vidare undersöks baljväxtrötterna för förekomst av sjukdomar.

Fakta:

Genom att öka den funktionella biodiversiteten med samodling av baljväxter och raps som ger förbättrad marktäckning och minskad ogräsförekomst kan också förutsättningar skapas för att minska angrepp av skadeinsekter. Intresset för att så kvävefixerande samodlingsgrödor är nu så stort att flera storskaliga odlingar finns hos lantbrukare. Konceptet som utvecklats i Frankrike tillämpas idag i ca 10% av den franska höstrapsodlingen och rapporteras ge bättre övervintring och lägre förekomst av ogräs och skadeinsekter.