Biogas för ökad ekologisk produktion

– Biogas är viktigt för klimatets och jobbens skull, sa Markus Paulsson, biogascoach för projektet Biogas i Lundaland vilket är ett samarbete mellan fem skånska kommuner.

– Om stallgödseln används till biogasproduktion och rötresten återförs som gödselmedel reduceras förluster av kvävgaser och koldioxid till luften och därmed minskar klimatpåverkan jämfört med när stallgödseln sprids direkt på fältet, sa Markus Paulsson.

KRAV tillåter rötning av viss konventionell stallgödel
Kjell Sjödahl Svensson, regelansvarig hos KRAV, informerade om reglerna för användning av rötrest (även kallad biogödsel) i KRAV-certifierad odling. Idag får rötrest från biogasanläggningar användas som gödselmedel i KRAV-godkänd odling endast om anläggningen rötar KRAV-tillåtna gödselmedel. Rötrester från rötning av grödor är tillåtna. Rötrest från rötning av stallgödsel får användas om stallgödseln kommer från certifierad ekologisk djurhållning.

Med undantag av gödsel från industrijordbruk; t.ex. slaktsvin, djur i bur och intensiv slaktfågelsproduktion, räknas även stallgödsel från konventionell djurhållning som tillåten gödsel för rötning. Rötrest från rötning av hushållsavfall får användas om avfallet uppfyller vissa certifierings- och kvalitetskrav. Kjell Sjödahl Svensson menar att EU behöver se över möjligheterna för att röta flera rena kretsloppsprodukter för att en större del av växtnäringsämnena skall kunna återföras till lantbruket i framtiden.

Största vinsten är lättillgängligt kväve i odlingen
Krister Andersson är lantbrukare på Hagaviks gård vid Oxie utanför Malmö. Han har odlat ekologiskt sedan 1999 och producerat biogas sedan 2003. Växtföljden innehåller vete, raps, åkerböna och vall och gården producerar även rödbetor. Idag använder han livsmedelsavfall och hönsgödsel som substrat för biogasproduktionen. Tidigare rötade han även vallen, men kostnaderna för skörd och lagring gjorde att detta lönade sig sämre jämfört med livsmedelsavfall och hönsgödsel.

Rötresten läggs till raps, vete och rödbetor. Spridningen sker med hjälp av myllningsaggregat i växande gröda för att få optimal växtnäringseffekt kombinerat med minst möjlig lukt. Lagringskapaciteten och transportkostnaderna begränsar användningen av rötresten till de fälten som ligger relativt nära gården. Idag används biogasen till produktion av el som dels förbrukas på gården och dels säljs till energibolag. Krister Andersson menar att den största vinsten med biogasanläggningen är att gården får tillgång på lätt tillgängligt ammoniumkväve till den ekologiska odlingen.

I fältförsök gav rötrest bäst ekonomi vid 100 kg kväve per hektar
Sven-Erik Svensson, forskare vid SLU Alnarp, refererade till fältförsök som HIR Malmöhus genomfört under tre år där skörd, kväveeffektivitet och ekonomi för rötrest, hönsgödsel och köttbenmjöl jämförts på Hagaviks gård. Beräkningarna visade att vid en kvävegiva på 100 kg per hektar gav rötresten den bästa ekonomin. Både täckningsbidraget och den extra intäkten på grund av gödslingen (gödslingsnettot) var lite lägre vid användningen av hönsgödsel och lägst för köttbenmjölet. Vid 50 kg kväve per hektar var lönsamheten sämre för alla tre gödselmedlen. Här var emellertid gödslingsnettot högst för hönsgödseln. Kväveeffektiviteten skilde sig inte signifikant mellan de tre gödselmedlen.

Högre energiavkastning per hektar än RME och etanol
Enligt Thomas Prade, forskare vid SLU Alnarp, ger biogasproduktion högre energiavkastning per hektar jämfört med biodrivmedel som RME och etanol. Jämfört med rajgräs och skörderester från ett antal olika grödor ger vallensilage mest energi per hektar. Thomas Prade har jämfört biogasproduktionen för en växtodlingsgård med 60 hektar och en djurgård med 100 hektar och 45 mjölkkor där allt fodret kommer från den egna gården. Skörderester, flytgödsel, foderspill och biogassubstrat användes till biogasproduktion. Växtodlingsgården producerade cirka 30 procent mer energi jämfört med mjölkgården.

Mer forskning behövs för att säkra markens organiska substans
Rötning för produktion av biogas och rötrest (biogödsel) är ett viktigt verktyg för att möta utmaningarna för ekologiskt lantbruk, menar Erik Steen Jensen, professor vid SLU Alnarp. Produktion av biogas ger minskade förluster av växtnäring jämfört med att sprida gödselmedlen direkt, och bidrar dessutom till en minskad användning av fossil energi. Detta bidrar igen till en minskad klimatpåverkan. Man får även bättre möjligheter att hantera växtnäringen strategiskt i den ekologiska odlingen eftersom det blir lättare att lägga gödseln där den bäst behövs i växtföljden. Även detta bidrar till ett ökad utnyttjande av kväve.

Försök vid SLU Alnarp har gett högre skördar vid rötning av vall och skörderester jämfört med nedmyllning. Biogasproduktion ger dessutom möjlighet att ta in nya grödor i växtföljden. Mer forskning behövs om hur man kan integrera biogasrötning i ekologisk produktion samtidigt som markens organiska substans säkras. Vid Område Agrosystem i Alnarp har ett nytt projekt initierats för att undersöka hur hanteringen av växtnäring kan optimeras i ekologiska odlingssystem utan djurhållning men med biogasproduktion.

EU:s förordning och ekonomin i produktionen är flaskhalsar
Två viktiga begränsningar för utvecklingen av biogasproduktionen i Sverige togs upp vid den avslutande diskussionen. En begränsning är de nuvarande hindren för användning av vissa kretsloppsprodukter som biogassubstrat genom EU:s förordning och Jordbruksverkets tolkning av förordningen. En annan faktor som begränsar etableringen av nya biogasanläggningar i Sverige är ekonomin i biogasproduktionen. Skall samhället i framtiden betala för att koldioxidutsläpp och växtnäringsförluster reduceras genom att avfall och stallgödsel används för biogasproduktion?