Ekologisk slaktsvinsproduktion på bete – ammoniakförluster

– Det finns få studier av kväveförluster från grisar på bete. Därför ville vi undersöka två olika betessystem för att utvärdera när och var ammoniakförlusterna sker samt vad orsakerna till ammoniakförlusterna är, säger Eva Salomon.

Grisar är renliga djur och därför har de toaletter. I denna studie var tillförseln av kväve med träck och urin 10 till 100 gånger större på den del av fållan där grisarna hade sin toalett, jämfört med ytan där grisarna betade eller bökade. Grisarnas toalett i Hydd-systemet var nära hyddan i riktning mot foderplatsen. I Stall-systemet var toaletten på betongplattan samt på närliggande mark.

Konsekvent var också ammoniakförlusterna störst från toaletten (0.056-1.843 gram NH3 per hektar och timme), jämfört med betad eller bökad mark (0.001-0.332 gram NH3 per hektar och timme). Samtidigt så varierade ammoniakförlusterna mest från betad eller bökad mark. Det berodde på att grisarna kissade sporadiskt när de var på väg för att beta eller böka och ibland fångades detta upp i mätningarna.

I det ena betessystemet hade grisarna tillgång till hyddor och fodertråg som placerades i fållan (Hydd-systemet). Det andra betessystemet hade fållor anslutna till ett stall. Närmast ingången fanns en betongplatta. Grisarna fick foder inne i stallet där de också hade en ströbädd (Stall-systemet). 

– Vi mätte också ammoniakförluster från en grisgrupp i Hydd-systemet under hela slaktsvinsperioden. Totalt motsvarade ammoniakförlusterna 0.66 kg kväve per slaktsvin, vilket är 14 % av det kväve som fanns i träck och urin, säger Eva Salomon. 

Det mesta av ammoniakförlusterna skedde under senare delen av slaktsvinsperioden då grisarna åt som mest. Under de första 6 veckorna av slaktsvinsperioden var ammoniakförlusterna obetydliga, trots sommartemperaturer.

Ett sätt att minska ammoniakförlusterna är att minimera punktbelastningen, det vill säga sprida gödseln jämnare. För att lyckas behövs utveckling av flyttbara och funktionella hyddor, foderutrustning och stängselsystem.

Ett annat sätt är att utveckla billiga tekniska lösningar eller material, som samlar upp träck och urin där toaletten är.

Ammoniakförluster bidrar till övergödning och försurning av land och vatten samt indirekt till utsläpp av växthusgasen lustgas. I Sverige kommer 85 % av ammoniakemissionerna från jordbruket och framförallt från hantering av stallgödsel. En liten del av ammoniakemissionerna (8 %) kommer från betande djur, vilket framförallt är nötkreatur och hästar. Cirka 1 % av slaktsvinen är ekologiska och har tillgång till bete under sommarhalvåret.