Holländska forskare hittade inga belägg för att företagskulturen skiljer sig mellan ekologiska och konventionella lantbrukare. Forskarnas hypotes var att metoderna för att hantera störande yttre påverkan skulle skilja sig mellan systemen: att konventionella lantbrukare förlitar sig mer på tekniska system och aktivt ingripande medan ekologiska lantbrukare litar mer på självreglerande naturliga system för att minimera skador. Men hypotesen höll alltså inte.
För att möta kraven på ökad livsmedelsproduktion har jordbruket i västvärlden ökat produktiviteten, blivit mer kostnadseffektivt och anammat den senaste tekniken. Ändå är jordbruket fortfarande en verksamhet som i högsta grad påverkas av yttre faktorer såsom nederbörd, värmeböljor, sjukdomar och prisfluktuationer.
Hypotesen
Forskarna vid Wageningen University ville därför studera om företagskulturerna skilde sig inom ekologiskt respektive konventionellt lantbruk. Det som studerades var hur de hanterade yttre faktorer som störde produktionen. Hypotesen var:
- I konventionellt jordbruk strävar företagaren efter att skydda grödor och djur från störningar och att uppnå balans i produktionen genom övervakningssystem, aktivt ingripande och tekniska lösningar.
- I ekologiskt jordbruk fokuserar företagaren på att minska effekterna av störningar snarare än att eliminera dem genom att främja ett självreglerande system som betonar bevarandet av naturliga och icke-förnybara resurser.
Forskarna valde att jämföra vi två ytterligheter: konventionell trädgårdsodling i växthus och ekologisk mjölkproduktion. Hypotesen var att förvaltning och ledning skulle skilja sig med avseende på hur de hanterar externa störningar.
Genomförandet
Forskarna valde ut företag med samma förutsättningar vad gäller storlek, företagarens utbildningsnivå och ålder. De var alla familjeföretag som bara hade anställd personal under högsäsong. Nio företagare djupintervjuades om dilemman, kompromisser och strategier för beslutsfattande när det gällde oönskade händelser. Före intervjun fick företagaren tillgång till huvudfrågorna för att kunna förbereda sig och ha möjlighet att diskutera med familj eller kollega före själva intervjun.
Förvånande resultat
Till forskarnas förvåning använde alla företagare en liknande uppsättning åtgärder som syftade till att maximera intäkter och minimera kostnader. Författarna upptäckte också att alla företagare tenderade att sträva efter både homogenitet och heterogenitet beroende på vilken nivå i företaget de beskrev.
Alla företagare strävade efter en jämn produktion som motsvarade befintlig efterfrågan. Samtidigt som de ville utnyttja den genetiska mångfalden i enskilda växter eller djur för att klara av störande faktorer. Baserat på tidigare erfarenheter så litade företagarna i båda systemen på att växter och djur naturligt kunde kompensera för en del produktionsförluster. Ju längre erfarenhet företagaren hade av sitt produktionssystem, desto säkrare var också företagaren på sin egen bedömning av vilka åtgärder som kunde förebygga, mildra eller åtgärda effekten av en störande faktor.
Bönder värnar främst om sitt oberoende
Författarna drar därför slutsatsen att skillnaden mellan dessa två ytterligheter av jordbruk inte representerade väldefinierade skillnader i företagarkultur. Inför alla beslut, oavsett tidshorisonter, verkade ekonomiska överväganden dominera. Samtidigt var den huvudsakliga drivkraften en garanti för fri företagsamhet. Bönder är starkt oberoende.