Bekämpningsmedel, leukemi och Parkinsons sjukdom

På uppdrag av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) genomförde ett grekiskt forskarlag den hittills mest omfattande litteraturstudien om kopplingar mellan exponering för bekämpningsmedel och negativa effekter för den mänskliga hälsan i epidemiologiska studier. Forskarna gick igenom 603 vetenskapliga artiklar, rörande 23 olika sjukdomskategorier, som har publicerats mellan 2006–2012.

Nya data bekräftar kända effekter
För två sjukdomar, barnleukemi och Parkinsons sjukdom, konstateras att det finns ett stort antal studier och tidigare sammanställningar tillgängligt. I dessa fall jämförde forskarna med tidigare sammanställningar eller uppdaterade dessa med nyare data, och konstaterar att nyare data bekräftar redan kända effekter. De drar slutsatsen att det för både barnleukemi och Parkinsons sjukdom finns signifikanta samband mellan exponering för bekämpningsmedel och högre risk för sjukdomen.

Nästan 70 procent högre risk
Studien visade ett samband mellan en ökad förekomst av barnleukemi och exponering för bekämpningsmedel under graviditet och barndom. Sambandet var starkast för exponering under graviditet. Sammanlagt hittade forskarna en 30 procent högre risk vid exponering för ospecificerade bekämpningsmedel samt 69 procent högre risk vid exponering för insektsbekämpningsmedel i hemmet under graviditeten (exponering genom användning i hemmet fanns det flest data för). Ett nästan lika starkt samband fanns mellan exponering under barndomen och barnleukemi. Däremot hittades inget samband mellan moderns exponering innan graviditet och barnleukemi.

Yrkesmässig användning av bekämpningsmedel
För Parkinsons sjukdom mäter de flesta studier risken för att utveckla Parkinson efter yrkesmässig exponering. Forskarna hittar sammanlagt en 58 procent högre risk att insjukna i Parkinsons sjukdom för de som yrkesmässigt använder bekämpningsmedel än för andra. Indelningen i dessa grupper var oftast grov och av typen ja/nej eller någonsin/aldrig.

Metodutveckling krävs för att se samband
Forskarna konstaterar att trots det stora antalet studier är det svårt att dra starka slutsatser för flertalet undersökta hälsoutfall eftersom studiernas upplägg skiljer sig så mycket från varandra, och exponeringen är vanligtvis svår att uppskatta. Forskarna ser därför ett stort behov av att utveckla hur exponeringen mäts. Det stora antalet bekämpningsmedel, och det faktum att sjukdomar ofta uppstår långt efter exponering, komplicerar epidemiologiska studier som försöker koppla ihop bekämpningsmedelsexponering och hälsoeffekter.

Författarna skriver även att för endokrina sjukdomar som astma, allergi, diabetes, och fetma verkar risken öka vid exponering för bekämpningsmedel. Detta behöver undersökas närmare.

Axel Mie, medarbetare på EPOK, kommenterar:

Forskarna har gjort ett mycket omfattande jobb med att gå igenom hundratals studier och analysera för vilka hälsoeffekter det finns gott stöd i den epidemiologiska forskningen.

En begränsning ligger i att forskarna bara fokuserar på epidemiologiska studier (begränsningen ligger förmodligen i uppdraget som forskarna har fått av EFSA). I studier där man undersöker konkreta samband mellan vissa bekämpningsmedel och specifika hälsoeffekter finns det ofta ytterligare information, bland annat från djurförsök. Utan sådan information som stöd skulle man knappt påbörja så specifika och dyra studier.

Kända risker
Exempelvis är det känt från djurstudier sedan 1990-talet att insektsbekämpningsmedel från gruppen organofosfater påverkar utvecklingen av nervsystemet och hjärnan hos bl.a. råttor, och det finns mekanistisk kunskap om hur denna effekt uppstår. Med detta som bakgrund har ett fåtal epidemiologiska studier genomförts, som bekräftar detta samband även hos människobarn. (Se tidigare nyhet från juli 2011)

Detta tillsammans ger starka misstankar för att organofosfater påverkar utvecklingen av nervsystemet även hos människor. I den aktuella sammanställningen tittar forskarna istället på alla 31 epidemiologiska studier som på olika sätt undersöker kopplingen mellan bekämpningsmedelsexponering och utvecklingen av nervsystemet och konstaterar att den stora diversiteten bland studierna omöjliggör en formell metaanalys.

Betydelsen för vardagskonsumenten är oklar
Det är oklart vad sambanden mellan exponering för bekämpningsmedel och förhöjd risk för barnleukemi och Parkinsons sjukdom betyder för konsumenter som får i sig bekämpningsmedelsrester via maten. I många fall baseras de bakomliggande studier på yrkesmässig exponering, exponering via luften från närliggande åkrar (”spray drift”), eller användning av bekämpningsmedel i hemmet eller trädgården.

EU har numera ett så kallat stupstockskriterium i godkännandeprocessen för bekämpningsmedel. Enligt detta får cancerframkallande ämnen inte godkännas. Det är anmärkningsvärt att man i många studier faktiskt hittar ett samband mellan exponering för bekämpningsmedel och leukemi hos barn. Men dessa epidemiologiska studier ger oftast inte tillräcklig grund för att dra några slutsatser om vilka bekämpningsmedel som orsakar detta samband. Studierna kan oftast inte ens visa om det är ett eller flera bekämpningsmedel i samspel och om dessa i så fall fortfarande används.

Dyrt att mäta exponering
Det finns olika sätt att mäta exponering för bekämpningsmedel. Ett dyrt och bra sätt är att mäta halten av bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter upprepade gånger i exempelvis blod eller urin. Ofta är man av kostnadsskäl tvungen till att rikta in sig på några få specifika bekämpningsmedel. Ett alternativ är att man låter studiedeltagarna svara på frågor av typen: Har ni använt insektsmedel i hushållet? Och i trädgården? För att uppskatta yrkesmässig exponering kan man även tillfråga lantbrukarna om tidigare användning av bekämpningsmedel. Exponering via drift från jordbruk i närheten kan uppskattas med hjälp av GIS (geografiska informationssystem), om detaljer kring bekämpningsmedelsanvändningen är kända (exempelvis genom lantbrukares loggböcker).

En statistisk anmärkning
För att uttrycka förhöjda risker för barnleukemi och Parkinsons sjukdom vid bekämpningsmedelsexponering har jag (Axel Mie) använt publicerade oddskvoter (odds ratios, OR) som uppskattning för en relativ risk.