Matsvinn belastar miljön

Allt för mycket av producerad mat hamnar i avfallshinken. Men det är inte bara hemma i konsumentens kök som matavfall uppstår, utan också i andra delar av livsmedelskedjan. I alla EU-länder står livsmedel (mat och dryck) för 20-30 procent av den samlade miljöbelastningen. Produktionen av en genomsnittlig dansk kost orsakar en årlig klimatbelastning på cirka 1 684 kg koldioxidekvivalenter per person, där cirka 14 procent orsakas av matavfall från framförallt hushållen.

Forskare från DCA – Nationalt Center for Fødevarer og Jordbrug ved Aarhus Universitet har sammanställt kunskap om matavfall i den del av livsmedelskedjan som går från primärproduktionen till detaljhandel och storkök, fisk undantaget.

Matsvinn kartläggs
För att kunna angripa problemet med matavfall är det nödvändigt med en kartläggning av var det uppstår och varför. I kunskapssammanställningen har forskarna delat upp matavfallet i ätbart och inte ätbart, där ätbart kallas för matsvinn. Med denna definiton så sker matsvinn för de flesta livsmedel först när livsmedlet lämnat primärproduktionen och finns i detaljhandeln. Ett undantag är frukt och grönt, som beroende av avsättningsförhållanden kan lämna primärproduktionen som livsmedel och därefter bli matsvinn. Matavfall ska inte förväxlas med biprodukter, som är produkter från livsmedelsproduktionen som inte går att använda som livsmedel till exempel ben och icke sterilt blod från djur.

Å andra sidan så finns också dolt matsvinn, spill från djur och grödor som kunde blivit livsmedel om de hanterats eller utnyttjats optimalt från primärproduktion till detaljhandel. Det kan vara till exempel skördeförluster som uppstår på grund av sjukdomar på grödan eller förluster av potentiella köttprodukter då ett produktionsdjur kasseras vid slakt.

Detaljhandel och hushåll slösar mest
Matsvinn från primärproduktion och förädlingsföretag står för en liten andel så det är inte här de stora vinsterna kan uppnås. När livsmedel kommer till storköken så ökar matsvinnet men det är en stor variation och matsvinnet påverkas också av om storköken använder råvaror eller halvfabrikat och om de hanterar frukt, grönt, kött, mejeri- eller spannmålsprodukter. 

Matsvinnet från storköken motsvarade 9-30 procent av mängden livsmedel som hanterades. I detaljhandeln är det främst frukt och grönt som blir matsvinn, men bröd utgör också en stor andel. Även om kunskapssammanställningen inte täcker matsvinn i hushållen så fastslår forskarna att en stor andel uppstår där. En dansk slänger 60-65 kg god mat i komposthinken varje år vilket motsvarar 15-20 procent av den mat som hushållen köper.

Matsvinn påverkar klimat och miljö i onödan
En orsak till att forskarna intresserar sig för matsvinn är att det är en helt onödig belastning på klimat och miljö. Hushållens matsvinn gav en dubbelt så stor klimatbelastning som det samlade matsvinnet från förädlingsindustri och detaljhandel. För att minska matsvinnet föreslår forskarna upplysnings- och informationskampanjer. Många konsumenter är inte medvetna om hur mycket mat de slänger.