Resistens inom humanmedicin kan bero på bekämpningsmedelsanvändning

ECDC anordnade i april 2011 ett expertmöte som diskuterade det ökande problemet med azolresistens hos mögelsvampen Aspergillus fumigatus med särskilt fokus på om detta kunde vara orsakat av jordbrukets bekämpningsmedelsanvändning. Användningen av azolfungicider för att motverka svampangrepp i spannmål är omfattande i vissa delar av Europa och de används även i Sverige.

Ett uppföljande möte hölls i januari 2012 och har nu resulterat i en riskbedömning. För att följa utvecklingen rekommenderar svenska Smittskyddsinstitutet och företrädare för referensgruppen för mykologi att man gör resistensbestämningar för azoler på relevanta prover även om problemet ännu är litet i Sverige.

Aspergillusinfektioner drabbar människor med nedsatt immunförsvar
Svåra infektioner orsakade av den allmänt förekommande mögelsvampen Aspergillus fumigatus beror oftast på att den drabbade har någon form av allvarlig underliggande sjukdom vilken medfört nedsatt immunförsvar. Aspergillus smittar genom att man andas in sporer i omgivningsluften och kan hos vissa känsliga patientgrupper orsaka infektion framförallt i näsans bihålor eller lungor.

Viktigt att motverka resistensutveckling
För behandling av infektioner används framförallt azoler, behandlingen blir ofta långvarig och är till exempel vid lunginflammation orsakad av Aspergillus cirka 6-12 veckor, men behöver ibland pågå längre. Om Aspergillus-isolatet är resistent mot triazoler finns endast antimykotika för injektionsbruk tillgängliga. Vidare har dessa alternativa antimykotika mer biverkningar och ger en sämre läkning. Skulle man förlora azoler som behandlingsalternativ skulle det ha stor påverkan på patientomhändertagandet och associerade vårdkostnader. Därför är det av stor vikt att försöka komma tillrätta med denna resistensproblematik.