Mjölkbonde – ett riskabelt jobb

I genomsnitt ett arbetsrelaterat dödsfall per år
Jordbruket tillhör de farligaste branscherna i arbetslivet. Djurrelaterade arbets­olyckor utgör uppskattningsvis en fjärdedel av det totala antalet olyckor i det svenska jordbruket och i genomsnitt sker ett dödsfall per år vid hantering av nötkreatur. Företag med mjölkproduktion verkar vara särskilt drabbat av olycksskador.

Djurrelaterade personskador är ofta mycket allvarliga
Arbete med djur är det arbete som lantbrukarna själva ser som det mest riskabla arbetsmomentet, och djurrelaterade olyckor är också en av de vanligaste skadehändelserna på mjölkgårdar. I mjölkproduktionen har man en nära kontakt med djuren och hanterar djuren mycket. Olyckor inträffar främst vid mjölkning och förflyttning av djur, framför allt handlar det om skador av spark, tramp, slag och klämning. Personskador orsakade av nötkreatur är ofta allvarliga med lång sjukfrånvaro.

Doktorsavhandling om risker i mjölkproduktionen
Den 25 april försvarar Cecilia Lindahl sin doktorsavhandling ”Risk factors for occupational injuries during cattle handling och Swedish dairy farms”. I sin forskning har hon funnit att lantbrukare anser att de flesta djurrelaterade olyckor kan förebyggas, men också att det alltid kommer att finnas olycksförlopp som är omöjliga att förutse och därmed förhindra. De uttryckte en ibland upplevd brist på kontroll vid djurhanteringen på grund av att det alltid finns ett visst mått av oförutsägbarhet i djurens beteende och reaktioner.

Syftet med avhandlingen var att ge en fördjupad kunskap om och förståelse för de bakomliggande faktorerna till varför olyckor sker vid drivning av nötkreatur till mjölkning eller till klövverkning. Mjölkning representerade ett dagligt återkommande arbet. Klövverkning är ett arbete som görs mer sällan och som kan upplevas obehaglig och stressande för korna.

Omfattande forskningsarbete
Flera olika metoder, både kvalitativa och kvantitativa, användes för att täcka in ett antal aspekter av risk och säkerhet i djurhanteringen. Mjölk­producenterna djupintervjuades, forskarna gjorde beteendestudier samt hjärtfrekvensmätningar både på djurskötare och kor vid drivning av korna till mjölkning samt till klövverkning. Också inomhusmiljön dokumenterades, exempelvis utformning av drivgångar, typ av inredning och golv. Lantbrukarna fick dessutom svara på frågor om bland annat attityder och upplevd stress i arbetet. All datainsamling genomfördes på kommersiella svenska mjölkgårdar.

Vid drivning till mjölkning observerades inga incidenter och endast några få risksituationer. Drivningen fungerade generellt sett bra på alla gårdar, med lugn hantering och endast mindre stopp i djurflödet. En ökad skaderisk kopplades till specifika miljöfaktorer, som hala golv och felkonstruerade drivnings­gångar till samlingsfållan där djurskötaren var tvungen att vara inne bland djuren för att hantera dem eller förflytta sig utmed gången.

Klövverkning är stressande
Vid drivning av kor till klövverkning observerades en högre frekvens av incidenter (fysisk kontakt mellan skötare och ko som kunde ha resulterat i skada, t.ex. spark eller stångning) jämfört med vid drivning till mjölkning. Skötaren uppehöll sig också en större andel av den observerade tiden i kornas ”riskzon”, d.v.s. inom träffavstånd för spark eller stångning, vid klövverkning. Vid drivning till klövverkning observerades högre frekvenser av beteenden som indikerar rädsla hos korna och de hade också en högre hjärtfrekvens än vid mjölkning.

Skötaren använde en större andel kraftfulla interaktioner vid drivning till klövverkning, som exempelvis hårda slag och svansvridningar. Denna typ av beteende hos skötaren ökade risken för olyckor vilket visade att skötarens hanteringsteknik påverkade säkerheten. Likaså ökade risken för olyckor ju längre tid skötaren tillbringade i kons riskzon. Skaderisker var också kopplade till vissa specifika miljöfaktorer, där den viktigaste övergripande faktorn verkade vara möjligheten att skilja skötare och djur åt med någon typ av barriär under hanteringen, exempelvis grindar.