EPOK svarar på debattinlägg om eko

I artikeln ”Ekologiska tankevurpor” (UNT 19/4) listar professor emeritus Lars Christersson en rad påståenden till det ekologiska lantbrukets nackdel. Vi menar dock att det är professor Christersson själv som står för tankevurporna.

Det stämmer att ekologiska kor släpper ut lika mycket metangas som konventionella kor, samtidigt som de producerar mindre mängd mjölk per år. Men utsläppen per liter mjölk blir inte högre för den ekologiska mjölken, eftersom utsläppen i den ekologiska foderodlingen är lägre.

Det går inte att säga om ekologisk eller konventionell mjölk ger lägst klimatpåverkan, på grund av att variationen i metanutsläpp och utsläpp från foderodling och gödselhantering är större mellan enskilda gårdar än den genomsnittliga skillnaden mellan ekologiska och konventionella gårdar.

När Christersson säger att stallgödsel ger högre läckage än handelsgödsel har han ett snävt perspektiv. Den viktiga poängen är att all djurhållning, både konventionell och ekologisk, genererar stallgödsel som med fördel sprids på jordbruksmark, för att ta tillvara på de viktiga näringsämnen som stallgödseln innehåller. Vad föreslår Christersson att stallgödseln annars ska användas till?

Christersson förespråkar genmodifierade grödor för att råda bot på världssvälten. Världssvälten beror dock inte på matbrist utan på fattigdom och sned fördelning av livsmedel. Genmodifierade grödor rätt använda kan säkert ha en roll i ett framtida hållbart jordbruk. Ekologisk odling bygger dock på försiktighetsprincipen och försöker på andra sätt ta sig an hållbarhetsutmaningarna. Vi tror att en mångfald av olika strategier är det bästa sättet att hitta lösningar.

Vidare tycker Christersson att vi har tillräckligt med arter på jorden. Vi ber Christersson läsa till exempel en artikel i Nature från 2009, om vår planets gränser, där 29 ledande internationella forskare gör bedömningen att just förlust av biologisk mångfald är ett av de allra mest allvarliga miljöhoten. Förlusten går 100 - 1 000 gånger snabbare idag än under förindustriell tid. Upp till 30 procent av alla däggdjur, fåglar och groddjur hotas av utrotning under detta sekel. I en översiktsartikel i Journal of Applied Ecology tidigare i år visas att ekologisk odling ger en högre biologisk mångfald på gårdarna.

När det gäller bakterier i sallad är det en konventionell salladsmix som innehåller allra flest bakterier i det test som Christersson hänvisar till (UNT 2014-03-22). Dock är det ointressant, eftersom det inte går att dra några som helst generella slutsatser från ett enskilt test av endast tio salladspåsar. Det bör professor Christersson som forskare förstå.

Det finns dock en punkt där vi är överens med professor Christersson: Det är komplext att utvärdera och jämföra olika jordbrukssystem. Tyvärr finns inte plats att utveckla detta här, utan vi hänvisar till bland annat de kunskapssynteser vi tagit fram vid EPOK, SLU och som reder ut begreppen (www.slu.se/epok).

Avslutningsvis tycker Christersson att vi bör satsa på närodlat, djurhälsa, rimliga djurtransporter och acceptabla slaktmetoder. Glädjande kan vi meddela att mycket av detta regleras inom just ekologisk produktion, som ställer krav på gårdsproducerat foder, utevistelse för alla djurslag och utökade djurskyddskrav vid slakt. Vi uppmanar Christersson att ta del av senaste forskningen om ekologisk produktion!

Elin Röös, forskare inom miljöpåverkan från jordbruksproduktion, SLU
Maria Wivstad, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK, SLU