Åkerbönor och bondbönor till foder och mat

Baljväxter, med sin kvävefixerande förmåga, är en viktig gröda för både jordbruket och ekosystemet i stort. De är också en värdefull proteinkälla för både människor och djur. EUROLEGUME verkar för en ökad – och uthållig – produktion av baljväxter i Europa.

Kunskapsbank för information och utveckling
Fredrik Fogelberg, arrangör och deltagare i EUROLEGUME berättade om projektet som fokuserar på tre baljväxter: åkerböna/bondböna, ärta samt "black-eye bean". Syftet med projektet är att få fram näringsriktiga och hälsosamma livsmedel och regionalt producerat foder. Projektet vänder sig till livsmedelsproducenter, fodertillverkare, odlare och konsumenter. Genom nätverket skapas en kunskapsbank som kan användas för informationsspridning och utveckling. Frågeställningar som projektet jobbar med är till exempel färskskörd av åkerböna som livsmedel – finns lämpliga sorter och odlingsmetoder? Kan baljväxterna användas som snacks och i soppor? Kan fodret få ett mervärde? JTI testar olika sorters värmebehandling för att bl.a. minska innehållet av antinutritionella substanser (ANS) i baljväxterna.

Böntorken på JTI demonstreras.

Stort intresse för fler sorter
– Utifrån svenska förutsättningar arbetar vi med att välja ut det bästa sortmaterialet som finns i Europa, sa Niclas Ingvarsson från Svenska Foder AB. Jämfört med spannmål finns väldigt få sorter av fröbaljväxterna att testa och uppföröka, men arealen av odlad åkerböna ökar både i Sverige och i övriga EU. Därmed finns ett stort intresse av att öka utbudet av bra sortmaterial. Niclas tror att det nya förgröningsstödet från 2015 medför ett ännu större intresse av att odla ärter och bönor. Tack vare en god säsong 2014 finns ett relativt stort lager av utsäde, men det räcker inte till en jättestor förändring 2015. Niclas menar att åkerbönan kanske är den mest intressanta för Sverige, dels på grund av att man kan få skördar på 4–5 ton per hektar och dels på den höga proteinhalten. Rotröta och svamp, som till exempel ger chokladfläcksjuka, är ett stort odlingsproblem och restistens mot sjukdomarna är därför ett förädlingsmål.

Priset avgör
Emily Wallström från AB Johan Hansson visade att av ca 61000 ton ärtor och bönor som odlas i Sverige går endast ca 8800 ton via foderfabrikerna, varav drygt en fjärdedel är ekologiskt odlat. Emily menade att även om åkerbönan är intressant och efterfrågan på närodlat ökar är priset på bönan avgörande för om den kommer ingå i foderrecepten eller inte.

Vilka sorter är bäst till grisar?
Åkerbönan har begränsningar som foder till grisar berättade Maria Neil, forskare vid SLU. Dels har den en ofördelaktig aminosyraprofil med lågt innehåll av metionin och dels påverkas enkelmagade djur av ANS. Trots det är den intressant och begränsningarna kan kringgås genom att använda rätt sorter och ha en klok foderoptimering. De vitblommiga sorterna ger en lägre skörd än brokblommiga sorter, men innehåller inga tanniner. De har även generellt ett större innehåll av smältbart protein och kan därmed ge lika stor hektarskörd av smältbart protein som de brokblommiga sorterna. Tannininnehållet varierar även mellan olika brokblommiga sorter som förutom att ge hög skörd även har en högre sjukdomsresistens. Nu pågår en studie av vilka sorter som är mest lovande att utfodra grisar med, och ett utfodringsförsök kommer att startas med de sorter som visar sig mest intressanta.

Svenskodlade matbönor
Kristina Hammerö från Lantmännen GoGreen AB och Gunnar Backman från OpenEye AB presenterade sina erfarenheter och planer angående försäljning av svenska bönor som livsmedel, både torra och färska. Än så länge finns ett fåtal odlare kontrakterade och en begränsad försäljning av konventionella svenska bönor (GoGreens satsning, även ekologiskt odlade bönor är på gång) men det finns ett stort konsumentintresse för svensk mat, så båda tror på en framtida ökning av dessa produkter, Seminariet avslutades med en visning av ”bönrosten” på JTI och provsmakning av diverse värmebehandlade baljväxter.

EUROLEGUME finansieras av EU genom FP7, omfattar totalt 6,5 miljoner euro och pågår 2014-2017. Ett större antal organisationer från tio länder deltar i projektet