Forskning för mer mångfald på 2016 års FoU-dagar

Mer än hundra rådgivare, forskare och lantbrukare och andra hade lockats till Skövde för förkovran och nya insikter den 20–21 september. Konferensen arrangerades av Jordbruksverket i samarbete med EPOK, SLU Ekoforsk och Hushållningssällskapet. Gemensamma sessioner om breda engagerande ämnen varvades med parallella sessioner med det senaste från forskningen inom ekologisk växtodling, trädgård och djurhållning.

Ekologi och teknik för hållbart växtskydd

Den första gemensamma sessionen handlade om framtida utvecklingsvägar för ekologisk produktion i Sverige. Velemir Ninkovic, SLU, inledde om hur ekologi och teknik kan gå hand i hand i framtidens växtskydd.

– Hållbart växtskydd i ekologisk odling kan skapas genom att kombinera och integrera olika tekniker med smarta och robusta odlingssystem, sa Velemir.

Velemir gav konkreta exempel från pågående forskningsprojekt om till exempel infraröd kamera för att upptäcka växtsjukdomar, nanopartiklar av kalciumkarbonat mot bladlöss och samodling med vitlök, gul lök och potatis.

Mjölk- och köttproduktion – integrerat eller var för sig?

Christel Cederberg, forskare från Chalmers pratade om framtida kött- och mjölkproduktion i Sverige, om den ska vara kombinerad eller specialiserad. Hon började med lite fakta om den svenska produktionen.

Utvecklingen i Sverige har sedan 1940-talet gått mot minskad produktion av mjölk medan nötköttsproduktionen legat på en mer jämn nivå. Per ko har produktionsökningen av mjölk däremot varit drastisk. Mjölkkor minskar sitt klimatavtryck med ökad produktion, men det stämmer enligt Christel bara upp till en nivå på cirka 4000 kg FPCM (fett- och proteinkorrigerad mjölk) per ko och år. Idag snittar svenska mjölkkor på mer än det dubbla. När det gäller övergödning, betonar Christel djurtätheten som en viktig faktor. I Sverige är djurtätheten och därmed även kväveöverskottet i marken mindre än på de flesta håll i Europa.

Det finns ett starkt samband mellan mjölkproduktion och produktion av kött med hjälp av dikor. En minskning av antalet mjölkkor ökar antalet djur i dikoproduktion och en ökning av antalet mjölkkor ökar köttmängden från mjölkproduktionen och minskar dikoproduktionen.

Christel berättade om ett projekt där man tittar på ekonomi, markanvändning och miljöaspekter för en övergång till en kött- och mjölkproduktion som är mer integrerad och i större utsträckning gräsbaserad än dagens mjölkproduktion.

I ett sådant system skulle koraser med lägre mjölkproduktion användas. Inseminering med mjölkras görs för att täcka behovet av rekrytering av nya mjölkkor, medan resten kan insemineras med köttras. I projektet analyseras ett scenario för år 2030 med en övergång till ekologiska integrerade kött/mjölksystem i olika regioner jämfört med om utvecklingen skulle fortsätta på samma sätt som idag. Kvalitet och kvantitet på vallfoder blir mycket centralt för att klara en sådan omställning.

Parallellt löper också ett projekt om ekosystemtjänster i förhållande till gräsbaserad produktion. Där har forskarna bland annat tittat på betydelsen för ekosystemtjänster av dagens miljöersättningar, till exempel för skötsel av betesmarker och för extensiv vallodling.

Producera och reparera

Kjell Sjelin som är en innovativ ekolantbrukare på en gård "100 km norr om Stockholm på den av Golfströmmen särskilt uppvärmda delen av Skandinavien, på planeten Jordens norra del" berättade om sin mångfasetterade och spännande gård. Kjell har varit ekologisk lantbrukare i framkant i många år, men ändå frågar han sig hur det står till med uthålligheten på gården. Mulljorden har till exempel sjunkit flera meter och oxiderat till atmosfären sedan den dikades en gång i tiden. Han ser det som ett uppdrag för gården att gå från att vara nedbrytande till att samtidigt med produktionen återställa de livsuppehållande systemen – att "producera och reparera".

Kjell, som själv tar emot många praktikanter och volontärer, ser en resurs i att det finns 2 miljarder ungdomar i världen, varav 1 miljard är arbetslösa.

– Just nu verkar det bara vara terroristgrupper som välkomnar och rekryterar unga. Då får väl vi inom lantbruket ställa upp lite, sa Kjell.

Sedan presenterar Kjell en lång lista på tankar, möjligheter och idéer på temat "producera och reparera". Där finns allt från jordnära idéer om till exempel att producera på våtmark utan att dika, till spejsad högteknologi som till exempel transporter i vakuumrör (evacuated tube transport, ETT). Här finns onekligen många idéer för forskningen att ta tag i och utveckla.

Dag två handlade den gemensamma sessionen om ökande volymer, nya försäljningskanaler och behov av förbättrad hållbarhet inom ekologiskt lantbruk.

Hur kan mellanstor bli stor?

Jakob von Oelreich, KTH, redogjorde för Healthy Growth, ett projekt om hur europeiska medelstora företag i den ekologiska livsmedelskedjan kan växa utan att tappa genuina ekologiska mervärden. Han förklarade varför de valt att göra fallstudier på just medelstora företag.

– Stora konventionella kedjor står för en stor del av tillväxten av den ekologiska sektorn, men bidrar inte nödvändigtvis till fördjupning av de värden som förknippas med ekoproduktion. De små initiativen skapar stora mervärden, men inte volym. Om eko ska behålla sin relevans behövs ständig utveckling av värden OCH volymer.

Totalt studerades 18 företag varav två svenska; Ekolådan och Upplandsbonden. Ett antal framgångsfaktorer identifierades. Bland annat var det viktigt att företagen genomsyrades av både ekologiska värden OCH marknadstänk. En bra diskussionskultur både inom företaget och med andra aktörer i kedjan, liksom långsiktighet i byggandet av relationer var andra betydande faktorer.

Vidare framhöll Jakob vikten av kontinuerligt lärande och mötesplatser mellan aktörer i kedjan, liksom professionalisering. I en växande organisation behövs nya kompetenser. Andra viktiga faktorer som fallstudierna visat är att det inte är bra att vara beroende av enstaka grundare eller eldsjälar. För att bli framgångsrik bör man även sprida riskerna och inte göra sig beroende av endast en säljkanal.

– Slutsatsen är att det går att växa med bevarade och fördjupade "ekovärden". Medelstora företag har stark innovationskraft och kan vara drivande i utvecklingen, sa Jakob.

(Jakob har även skrivit om Healthy Growth på EPOK:s webb)

Delade risker

Lina Morin, Länsstyrelsen Västra Götaland, redogjorde för ett projekt med syftet att stötta företag och kunder som vill starta andelsjordbruk. Andelsjordbruk, som ibland benämns med det engelska CSA (Community Supported Agriculture), handlar om att en producent och en grupp konsumenter gör en överenskommelse via ett direktavtal. Att på så sätt knyta konsument och producent närmare varandra och dela risker kan gynna utvecklingen av lokal och småskalig produktion och minska svinn. I Sverige finns ett 20-tal exempel på andelsjordbruk, varav fem i Västra Götaland.

Många intressenter deltar i projektet, men Lina poängterar att det tar tid att "bygga underifrån". Än så länge finns inga exempel som är ekonomiskt långsiktigt hållbara. Producenterna måste se till att få tillräckligt betalt.

Det går även att följa projektet på Facebook

Nästa steg för eko

Maria Wivstad EPOK och Jan Hill, Länsstyrelsen Västra Götaland, avslutade konferensens andra dag med en interaktiv övning om tänkbara utvecklingsvägar för ekologisk produktion i Sverige. Utgångspunkten var "Eko 3.0 – nästa steg för ekologisk produktion", ett initiativ som EPOK driver för att "ta hem" den internationella diskussion som kallas "Organic 3.0" och som syftar till att stärka hållbarheten och att landvinningar inom ekologiskt lantbruk får ökat inflytande på all produktion.

Övningen mynnade ut i en diskussion om olika dilemman som kan uppstå när man vill öka produktion och volymer och samtidigt stärka hållbarhet och mervärden. Exempelvis kan större input av växtnäring till ekologiska gårdar medföra större risker för näringsförluster till miljön. En förändring av regelverken för att få fler lantbrukare att ställa om till eko, exempelvis att fler gödselmedel och syntetiska aminosyror tillåts, kan äventyra konsumenters förtroende för den ekologiska produktionens särart.

Broschyren om Eko 3.0 som EPOK producerat finns här.

Guldkorn från de parallella sessionerna kommer att presenteras i kommande Info-EPOK.

Karin Ullvén

Presentationerna från FoU-dagarna finns här >