Miljörisker med kemisk bekämpning

Bekämpningsmedel hittas ofta i vattendrag i jordbruksområden

Man hittar rester av bekämpningsmedel i Sverige i mark samt åar och bäckar i jordbruksområden men även i grund- och regnvatten och i luften [Ref 1]. Bekämpningsmedel kan också spridas med vindar över långa avstånd [Ref 2]. I svensk miljöövervakning, som bedrivits sedan år 2002, i intensivt odlade jordbruksområden i södra och norra Götaland, hittas kemiska bekämpningsmedel regelbundet [Ref 3][Ref 4][Ref 5]. I ytvatten hittas många olika ämnen varje år. År 2019 hittades i ytvattenprover tagna under maj till november exempelvis totalt 90 olika ämnen som ingår i olika typer av bekämpningsmedel [Ref 4]. Vanligtvis hittas också över tio olika ämnen i samma prov [Ref 6]. 

Halterna är oftast låga, men riktvärden för ytvatten tangeras eller överskrids för något ämne i drygt hälften av alla prov tagna sedan 2002 (Figur 1)[Ref 4]. Ett riktvärde anger den högsta halt av ett ämne som inte får överskridas för att inte riskera skador på vattenlevande organismer. Riktvärdena överskrids i genomsnitt för ungefär 20 olika ämnen någon gång under ett enskilt år [Ref 4]. Av olika kemiska bekämpningsmedel används det mest medel mot ogräs och verksamma ämnen i dessa medel är också de som oftast hittas i vattenproverna.

Figur 1. Andel av ytvattenprov under 2002-2019 där minst ett ämne tangerar eller överskrider sitt riktvärde [Ref 4].

SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, CKB

Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) är ett samarbetsforum för forskare vid SLU och intressenter utanför universitetet inom området kemiska bekämpningsmedel. Centret fokuserar främst på spridning och effekter i miljön av bekämpningsmedel som används inom jordbruket. På CKB:s hemsida finns mycket information och publikationer om bekämpningsmedel och miljöeffekter. Detta utgör det huvudsakliga underlaget till texterna i detta avsnitt [Ref 1]. Särskilt har en kunskapssammanställning om bekämpningsmedlens påverkan på landlevande biologisk mångfald använts som källa [Ref 7].

Riskindex för användningen av kemiska bekämpningsmedel i Sverige

För att mäta trender i miljö- och hälsorisker med användningen av bekämpningsmedel har Kemikalieinspektionen tagit fram en modell där en riskindikator beräknas för alla verksamma ämnen i de bekämpningsmedel som används i Sverige. Indikatorvärdena läggs samman till ett årligt riskindex (Figur 2, [Ref 10]).

Figur 2. Riskindex för miljö och hälsa enligt Kemikalieinspektionens beräkningsmodell från 1988 till 2022 [Ref 10].

Riskindexen har minskat sedan basåret 1988. Minskningarna skedde framförallt i slutet av 80- och början av 90-talen och därefter har miljö- och hälsoriskerna varit relativt oförändrade. Under de senaste åren finns det dock en tendens till ett stigande miljöriskindex. Beräkningarna av indexen baseras på de aktiva ämnenas egenskaper, exponeringen i miljön och hos människor samt antal behandlingar med de olika ämnena. (Läs mer:Bekämpningsmedelsrester och hälsoeffekter)

Bekämpningsmedel påverkar biologisk mångfald

Vilken effekt bekämpningsmedlen har på djur och växter i svenska ekosystem är dåligt känt, men forskning visar att bekämpningsmedel kan ha negativ inverkan på biologisk mångfald och ekosystemfunktioner [Ref 7] [Ref 1]. Under de senaste decenniernas intensifiering av lantbruket har många olika organismer i odlingslandskapet påverkats negativt. En intensifiering som består av många komponenter, som förlust av livsmiljöer för olika arter, större gårdar och större fält och användning av mer gödsel och bekämpningsmedel.

Det kan vara svårt att särskilja vad dessa olika komponenter betyder för förlusten av biologisk mångfald i odlingslandskapet. I en studie i åtta europeiska länder studerade forskare hur dessa olika delar i den industrialiserade världens jordbruk påverkar den biologiska mångfalden. Man kunde urskilja att bekämpningsmedel konsekvent hade en negativ påverkan på mångfalden och att användningen av kemiska insektsmedel också hade en negativ påverkan på biologisk kontroll av skadeinsekter [Ref 11]. Forskarna drog även slutsatsen att vi fortfarande får negativa effekter på den biologiska mångfalden av bekämpningsmedlen inom EU trots politiska program och regleringar för att minska risker och negativa effekter. De förespråkar ett storskaligt skifte mot mer biologiska växtskyddsmetoder och odlingssystem med endast en minimal användning av kemiska bekämpningsmedel.  

En omfattande forskningssammanställning har visat att artrikedomen av fåglar, insekter och växter i genomsnitt är 30 procent högre i ekologiskt odlade jordbruksfält jämfört med konventionellt brukade fält utifrån studier främst i Central-, Väst- och Nordeuropa samt i Nordamerika [Ref 12]. Orsakerna till detta kan vara många, men en av de betydande och troliga orsakerna är att kemiska bekämpningsmedel inte används [Ref 12][Ref 7].

Effekter på ekosystemens funktioner

När den biologiska mångfalden förändras kommer även de ekosystemtjänster, även kallat naturnyttor, som levereras att förändras. Reglering av skadegörare och pollinering av grödor är två exempel på naturnyttor som är viktiga för jordbruket och som är relativt välstuderade med avseende på bekämpningsmedel. Dessa funktioner kan påverkas av användning av bekämpningsmedel genom negativa effekter på bin, humlor och andra insekter som pollinerar grödorna, eller på naturliga fiender till skadegörare. I försök där man studerar utvecklingen av skadeinsekter i en gröda ser man ofta en betydligt snabbare ökning av skadegörarna vid frånvaro av naturliga fiender. Den naturnytta dessa naturliga fiender bidrar med, biologisk reglering eller kontroll av växtätande insekter, kan sättas ur spel av insektsmedel [Ref 7].

Dagens bekämpningsmedel inom EU är mer specifika än äldre medel men de kan ändå ge en direkt påverkan på arter som är närbesläktade med den organism som ska bekämpas. Exempelvis att pollinerande insekter eller naturliga fiender till skadegörare påverkas av insektsmedel och att vilda växter påverkas av ogräsmedel. De bekämpningsmedel som används idag har också färre direkt dödliga effekter på olika arter jämfört med äldre preparat. Exempelvis förgiftas färre däggdjur och fåglar av bekämpningsmedel. Det finns dock dokumenterad påverkan även av de bekämpningsmedel som används idag. Icke-dödliga effekter är mindre studerade men kan påverka livslängd, reproduktionsförmåga, könsfördelning och beteende. Man har påvisat att både dödliga och icke-dödliga effekter kan påverka den biologiska mångfalden och hela organismsamhällen [Ref 7]. Till exempel fann en svensk studie från 2015 att humlors och solitärbins reproduktion påverkades negativt vid rapsfält som betats med ett insektsmedel jämfört med vid obetade rapsfält [Ref 13].

samtidigt finns undantag…

Indirekta effekter påverkar ekosystemen

Många effekter av bekämpningsmedel är indirekta och kan leda till förändrade konkurrensförhållanden mellan olika arter. Jordbrukslandskapets fåglar påverkas av att delar av deras födoresurser försvinner genom insektsbekämpning. Humlor, bin och andra pollinatörer får svårare att hitta föda om mycket av de växter som är deras pollen- och nektarkällor försvinner på grund av ogräsbekämpning. Omvänt kan växtsamhällen påverkas om en del av de pollinerande insekterna försvinner genom användningen av insektsmedel. Till exempel kan vindpollinerade växter börja dominera över insektspollinerade och växtarter som är beroende en viss insektsart för sin pollinering kan försvinna. De indirekta skadliga effekterna av växtskyddsmedel genom minskad födotillgång bedöms exempelvis för fåglar numera vara betydligt viktigare än de direkt giftiga effekterna [Ref 7].

Brist på kunskap om kombinationseffekter

I naturen beror effekten av växtskyddsmedel också på kombinationseffekter av flera växtskyddsmedel och egenskaper hos växtskyddsmedlens nedbrytningsprodukter. Exponering av kombinationer av växtskyddsmedel är förmodligen vanligt förekommande, men konsekvenserna av detta för den biologiska mångfalden är dåligt kända. I vissa studier har exponering för bekämpningsmedel även visats kunna samverka med olika sjukdomar och göra växter och djur mer mottagliga för dem. Exempelvis kan växter som utsätts för icke-dödliga mängder av glyfosat (ett ogräsmedel) bli mer mottagliga för växtsjukdomar och ett insektsmedel – imidakloprid – har visats kunna öka honungsbins mottaglighet för en parasit [Ref 7].

Långtidseffekter är svåra att upptäcka

Effekterna av ett bekämpningsmedel kan visa sig först en lång tid efter en exponering, eller vid upprepad eller långvarig exponering, vilket är en annan svårighet när man ska bedöma risker. Detta brukar kallas kroniska effekter och kan orsaka exempelvis minskad tillväxt, försämrat immunförsvar och sämre reproduktionsförmåga hos olika organismgrupper. Vid tester av bekämpningsmedel studeras både akuta och kroniska effekter. Akuta effekter visar dödlighet och förändringar i enzymer och rörelsemönster som uppträder inom några timmar efter exponering. Kroniska effekter studeras normalt under några veckor. Resultatet från sådana studier kan vara svåra att överföra till naturen där organismerna ofta utsätts för låga halter, men under lång tid, i vissa fall hela odlingssäsongen [Ref 1].