Risker med bekämpningsmedel i ekologisk produktion
De flesta av det fåtal kemiska bekämpningsmedel som är tillåtna i ekologisk produktion är varken hälso- eller miljöfarliga. Några enstaka är giftiga för människor, bin och vattenlevande organismer, men inga är klassade som misstänkt cancerframkallande eller reproduktionsstörande. Det finns vissa risker för utveckling av allergier för yrkesverksamma vid hantering av biologiska bekämpningsmedel.
Två ämnen i ekologisk produktion i Sverige kan ha miljöeffekter
Av de ämnen som är tillåtna att användas i ekologisk produktion i Sverige är flertalet varken hälso- eller miljöfarliga. Tabell 1 visar viktiga egenskaper hos aktiva substanser i kemiska bekämpningsmedel godkända i EU och i Sverige, i konventionell och i ekologisk produktion, både för människor och miljö. I Sverige är medel med totalt 142 olika substanser godkända, varav 11 får användas i ekologisk produktion. 131 respektive 4 av dessa ämnen har toxiska egenskaper för människan. Inget av ämnena som är godkända i svensk ekologisk produktion är klassade som misstänkt cancerframkallande eller reproduktionsstörande. Läs om vilka verksamma ämnen och produkter som är godkända för ekologisk produktion i Sverige.
Tabell 1. Egenskaper hos kemiska bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) som är tillåtna i Sverige och i EU, i konventionell och i ekologisk produktion, i maj 2020. [Ref 1][Ref 2][Ref 3]
Två av de ämnen som är godkända i svensk ekologisk produktion kan ha negativa effekter på miljön och är klassade som giftiga för vattenlevande organismer (pyretriner och spinosad*). I konventionell produktion är det 81 ämnen som har miljöeffekter. Det finns inga ämnen tillåtna i svensk ekologisk produktion som uppfyller minst två av kriterierna långlivad, bioackumulerbar och toxisk, medan 16 sådana är godkända i svensk konventionell produktion. En av de kemiska ämnesgrupperna, pyretriner, som är godkända i ekologisk produktion i Sverige är giftigt för bin [Ref 4]. Den syntetiska motsvarigheten till pyretriner är pyretroider och används som insektsmedel i konventionell produktion. Pyretroider är mer långlivade och har större akut giftighet för bin än pyretrinerna som snabbt bryts ned [Ref 5].
*pyretriner är aktiva ämnen i extrakt av frön från växten Chrysantemum cineraraefolium, spinosad är en blandning av två ämnen som isoleras ur bakterien Saccharopolyspora spinosa
Koppar används i andra länder mot svampsjukdomar
Koppar är ett ämne som är tillåtet enligt EU:s regelverk för ekologisk produktion. Produkter med koppar används i många andra europeiska länder mot svampsjukdomar i vindruvor, frukt, potatis och tomater, och det används även i ekologisk produktion. Inga medel med koppar är dock godkända i Sverige, varken i ekologisk eller i konventionell produktion. Användningen är problematisk eftersom koppar ackumuleras i jorden. Det pågår forskning för att fasa ut användningen av koppar och den använda mängden per hektar i ekologisk produktion har minskat under de senaste tio åren [Ref 6].
Låga eller inga risker för konsumenten
De 31 kemiska bekämpningsmedel som är godkända i ekologisk produktion inom EU medför låga eller inga risker för konsumenten. Många är näringsämnen eller del av en vanlig kost (till exempel järn, rapsolja och bikarbonat) eller har ingen identifierad giftighet för människor (till exempel grönmyntaolja och kvartssand), eller får enbart användas i insektsfällor med minimal risk att övergå till grödan (feromoner, diammoniumfosfat, de syntetiska insektsmedlen deltametrin och lambda-cyhalotrin).
De fyra ämnena som är godkända i svensk ekologisk produktion och har giftverkan för människor är pyretriner, spinosad, azadiraktin*, och järn. De första tre är insektsmedel, medan järn används i medel mot sniglar. Riskbedömning för järn är dock satt utifrån säkra intag av kosttillskott av järn. Kosttillskotten ger alltså ett betydligt större intag av järn än vad man får via livsmedel där man behandlat grödan med järnfosfat för att minska snigelangrepp.
*azadiraktin utvinns ur frön från neemträdet Azadirachta indica
Risker med yrkesmässig användning av biologiska bekämpningsmedel
Biologiska bekämpningsmedel som består av mikroorganismer eller nyttodjur, nematoder, insekter eller spindeldjur, används för att bekämpa och kontrollera skadeinsekter och svampsjukdomar, främst i trädgårdsgrödor,men även för biologisk behandling av utsäde (frön) av spannmål, så kallad betning.Läs mer i avsnittet Förebyggande växtskydd och andra bekämpningsmetoder i ekologisk produktion
Medlen består av organismer som finns naturligt i våra ekosystem och utgör inte någon risk för konsumenter. I godkännandeprocessen av medel med mikroorganismer säkerställs att de inte är sjukdomsframkallande för människor och inte ger upphov till antibiotikaresistens [Ref 7].
Fört yrkesverksamma som sprider de biologiska bekämpningsmedlen finns det vissa risker kopplat till hanteringen. I en svensk studie har man funnit att 15–18 procent av de anställda i växthus, där det är mycket vanligt med biologisk bekämpning, hade allergiantikroppar mot rovkvalster som ingår i biologiska medel, vilket är en indikation på allergiutveckling [Ref 8]. Liknande resultat har man funnit i en amerikansk studie där ett biologiskt medel med en mikroorganism använts i grönsaksodlingar. De som arbetade uppvisade dock inga symptom på allergibesvär [Ref 9].
Referenser
1. EU Pesticide Database 2020. https://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/eu-pesticides-database/public/?event=homepage&language=EN
2. EG 2008. Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska pro- dukter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll. Konsoliderad version 21 maj 2017. I Bilaga II, Bekämpningsmedel, finns lista på verksamma ämnen/ämnesgrupper tillåtna i ekologisk produktion. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/ALL/?uri=CELEX%3A32008R0889
3. Jordbruksverket 2023. Aktuellt från växtskyddscentralerna https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtskydd/aktuellt-fran-vaxtskyddscentralerna
4. Jordbruksverket 2019. Bifarliga preparat i lantbruk och trädgårdsodling. https://www2.jordbruksverket.se/download/18.4137542a1690c8c625326932/1550740063616/ovr479v3.pdf
5. EPA 2017. Ecological Risk Management Rationale for Pyrethroids in Registration Review. https://www.regulations.gov/docket?D=EPA-HQ-OPP-2015-0752
6. Epok 2016. Nyhetsbrev från SLU ekologisk produktion och konsumtion, Epok. https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/epok-centrum-for-ekologisk-produktion-och-konsumtion/nyheter/aldre-nyheter/2016/2/sluta-eller-minska-vad-ar-mojligt-for-kopparanvandning-i-ekoproduktion/
7. J Ascard, K Löfkvist, A Mie & M Wivstad 2017. Växtskyddsmedel i ekologisk produktion - användning och risker, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion (EPOK), Sveriges Lantbruksuniversitet. https://pub.epsilon.slu.se/15706/1/ascard_et_al_181015.pdf
8. Kronqvist M, Johansson E, Kolmodin-Hedman B, Öman H, Svartengren M, van Hage-Hamsten M 2005. IgE-sensitization to predatory mites and respiratory symptoms in Swedish greenhouse workers. European Journal of allergy and clinical immunology 60, 521-526. https://doi.org/10.1111/j.1398-9995.2004.00687.x
9. Bernstein IL, Bernstein JA, Miller M, Tierzieva S, Bernstein DI, Lummus Z, Selgrade MK, Doerfler DL & Seligy VL 1999. Immune responses in farm workers after exposure to Bacillus thuringiensis pesticides. Environmental Health Perspectives. Jul;107(7):575. https://dx.doi.org/10.1289%2Fehp.99107575