Hållbar svensk proteinkonsumtion

Vad ska vi äta i framtiden? Nuvarande konsumtionsmönster är inte hållbara och vi måste förändra både vad vi äter och hur vi producerar maten. Den västerländska kostens proteinkällor består till en betydande mängd av animaliska produkter så som; kött, ägg och mejeriprodukter. Produktion av all mat kräver resurser och orsakar miljöpåverkan. Dock är miljöpåverkan generellt större för de animaliska produkterna i jämförelse med vegetabilierna. Så hur kan en mer hållbar svensk proteinförsörjning se ut i framtiden?

Förbättrade metoder och förändrade vanor Produktion av kött, ägg och mejeriprodukter kan också vara kopplade till djurvälfärdsproblem. Animaliska produkter kan produceras på alternativa sätt som minskar miljöpåverkan, förbättrar djurvälfärden och bättre nyttjar lokala resurser, såsom t.ex. bete och restprodukter. Förutom förbättringar inom produktionen måste också konsumtionen av kött, ägg och mejeriprodukter minska i västvärlden och animalierna ersättas med växtbaserade alternativ, t.ex. olika baljväxter, eller nya typer av animalieprodukter – det pratas om mer hästar och kaniner och insekter bland annat.

Skapa en modellI projektet Hållbar svensk proteinkonsumtion skapar vi en modell som utgår från Sveriges produktionsförutsättningar för att ta fram olika teoretiska koster som på ett smart sätt utnyttjar resurser, så som olika typer av åker- och betesmark, vatten, restprodukter, energi, osv., för produktion av livsmedel. Fokus ligger på livsmedel som är rika på protein, men eftersom protein finns i många olika typer av mat studeras hela koster. Samtidigt som resurserna nyttjas på bästa sätt ska djuren må bra och den biologiska mångfalden bevaras i den mer hållbara kosten. Genom att utgå från platsspecifika produktionsförutsättningar och inte från rådande råvarupriser och stödsystem, kan mer resurseffektiva koster se radikalt annorlunda ut jämfört med dagens konsumtionsmönster.

Den mest hållbara kosten som målbildFör att bedöma hållbarheten i kosten utvärderas den med avseende på ekonomi, miljö, påverkan på landskapet och en rad andra aspekter och jämförs sedan med nuvarande kostmönster och dess påverkan. Den mer hållbara kosten kan fungera som målbild vid t ex politisk styrning som rör livsmedel och lantbruk. Vidare kan modellen hjälpa oss att komma närmare svaret på frågor som: Vilken grad av självförsörjning av livsmedel kan Sverige uppnå under olika förutsättning? Av vilka produkter? Vilken nivå av animaliekonsumtion kan anses hållbar? Vilka animalieprodukter kan den svenska marken förse oss med på ett resurseffektivt sätt? Hur mycket och vilken typ av vegetabiliskt protein kan vi producera i Sverige?

Projektet är slutfört.

Läs den populärvetenskapliga rapporten här.

Arbetet har resulterat i en vetenskaplig artikel som du kan ladda ner från denna sida.