Christer Segerstéen:“Forskning allt viktigare i takt med klimatförändringen”
Senast ändrad: 04 januari 2023
Södras ordförande Christer Segerstéen är mycket tydlig när det gäller forskningens betydelse för rätt styrning av skogsbruket. "Vi behöver kunskap i en föränderlig värld, särskilt i skenet av klimatförändringen." Han ser det också som avgörande att vara delaktig i EU:s beslutsprocesser.
Med en lång karriär inom Södra, som före detta ordförande även i LRF Skogsägarna, och genom arbetet med den egna gården är det inte mycket av de senaste decenniernas politik och styrning inom skogsnäringen som gått Christer Segerstéen förbi. Och han är mån om att inte missa något.
– Det är viktigt att vi är med och agerar i Bryssel. I EU tas 60 procent av alla beslut som gäller Sverige.
Det är nästan så man anar en viss lättnad inför året som kommer.
– Inför valet har parlamentsledamöterna annat att tänka på och efter valet ska de nya ledamöterna installera sig.
Så 2014 blir relativt lugnt.
Ökat intresse
Han bekräftar att skogsägarnas intresse av att samarbeta i Bryssel har ökat avsevärt på senare tid.
– Vi hade ju generellt ett starkt EU-motstånd i Sverige inför vårt inträde, så också bland skogsägare. Men efterhand har fler och fler insett att det är viktigt att vi inte står utanför och att vi också måste liera oss med andra länder för att nå resultat. En gemensam skogspolitik inom EU – i likhet med jordbrukspolitiken – ser han dock ett kompakt motstånd emot. Och själv ingår han i detta kompakta motstånd.
– Generellt är det länder med stark ekonomi som är emot. Det är väl ingen särskilt vågad teori att säga att EU:s jordbrukspolitik här tjänar som ett avskräckande exempel.
Användarna
Att regelverk inom EU redan starkt påverkar det svenska skogsbruket är dock tydligt, enligt Christer Segerstéen. Han tar EU:s ambition att motverka skövlingen av regnskog i världen som exempel på hur styrning kan sprida sig från global till lokal nivå.
När EU, för att ”statuera exempel” mot avskogning, införde regler som förbjuder omvandling av skogsmark betydde det samtidigt att den svenske skogsägaren inte längre kan hugga ner skog för att göra åkermark. För då gör han sig skyldig till avskogning. Med andra ord: den svenska skogen ingår i ett globalt sammanhang, vare sig vi vill det eller inte.
Text: Ingrid Bressler
Intervjun är hämtad från rapporten Skogspolitik och styrning - Rapport från Future Forests 2009-2012, som kan laddas ner här.