Följeforskning av Adaptivt skogsbruk för hyggesfritt
Projektet Adaptivt skogsbruk fyller behovet av ett system för att systematiskt kunna testa kunskaper och metoder i halvstor skala innan de börjar tillämpas i det praktiska skogsbruket. Historiskt har ny kunskap och nya metoder i skogen ofta haft sitt ursprung i små forskningsparceller. Ett sådant system skulle kunna utgöra en brygga mellan forskningen och det praktiska skogsbruket. Sedan september 2020 drivs projektet av Skogforsk med årlig finansiering av Formas. Syftet med adaptivt skogsbruk är att med hjälp av en bred ansats minska osäkerheten om ”nya” skogsbruksmetoder genom ökad kunskap och dialog. Som en del av projektet bedriver SLU följeforskning där dialogprocessen utvärderas och kunskapsluckor identifieras.
Delprojektet Hyggesfritt
Som ett delprojektet under Adaptivt Skogsbruk, Hyggesfritt handlar om att testa fram hyggesfria metoder i dagens skogsindustri där testerna görs i samband med en praktikbaserad dialogprocess som startas tidigt i planeringsfasen mellan skogsbolag och intressenter. Det verkar vara ett område som många har ett ökat intresse och behov av.
Följforskning
Skogforsk och Skogsstyrelsen önskar att Future Forests är delaktiga i projektet genom följeforskning, och det skulle leda till en beskrivning och utvärdering av hur projektet fortlöper. Två processer, nämligen dialogfasen och lärandefasen är huvudsyften och därför utvärderar vi följforskare med dessa som målsättningar, medan egentligen gränsen mellan de två inte är så tydlig. Hypotesen här är, genom att tydligare öppna för en dialog kring vad vi behöver lära oss mer om, såsom vilka osäkerheter som finns knutna till en viss åtgärd, så ökar möjligheten att bedöma olika typer av risker och därmed även chansen att minimera dessa risker.
Följeforskning handlar om att fånga och beskriva en del av ett projekt. Att ta reda på vilka resultat och effekter som nåtts i relation till planer och mål. En följeforskare tar sig an en uppgift att följa och utvärdera, analyserar och presenterar resultat som sedan kan leda till lärande och implementering av resultat. EU-kommissionen och Tillväxverket har lyft fram Följeforskningsinsatser framför traditionell utvärdering för att understödja erfarenhetsspridning och projektutförande under och efter projekttiden. En följeforskare kan va i olika grader delaktiga i projektet och ganska tidigt valde vi att ta en lagom nivå av delaktighet, dvs delta i möten och exkursionen för att observera och följa processen men inte vara aktiv eller delaktig i själva dialogprocessen.
Hur går projektet till?
Inför projektet har organisationerna identifierat skogsområden de vill sköta med någon hyggesfri metod för att nå en specifik målbild, till exempel rekreationsvärden, säkra särskilda arters fortlevnad, omföring av beståndsstruktur eller renskötsel. Metodvalet diskuteras sedan fram tillsammans med berörda intressenter. I vissa fall har även målbilden ändrats eller nya har tillkommit, i dessa dialoger. Målbilder och metodval redovisas närmare i beskrivningen av delprojekten nedan. Därefter är varje intressent med vid planeringen och genomförandet av åtgärden. På så sätt anläggs ganska stora demonstrationsytor med olika skötselmetoder utifrån intressenternas olika synsätt. Projektet pågår fram till våren 2024.
Vi har samlat material från månadsmöten, självrapporterade dokument från deltagare, intervjuer med projektledare, och fältbesök tillsammans med deltagare och intressenter där de hade planeringsträff. Vi tittar på frågorna som vilket utrymme för dialog ger de formella regelverken och de mer informella normerna? Vilka resurser kan deltagare avsätta för dialogprocessen och för problemlösning? Finns det utrymme för dialog inom de etablerade arbetssätten i deltagande organisationer? Och vilka olika åsikter finns om vad problemet är och hur det kan lösas? Vilken makt, kompetenser och drivkrafter ha de huvud aktörerna? Hur ser relationerna mellan aktörerna ut?
Resultat av följforskning
Resultat hittills visar att olika deltagare har olika förutsättningar att investera i dialogprocessen, i form av tid och resurs, medan alla deltagare har visat starkt behov och drivkrafter att genom dialogprocessen skapa fungerande relationer och förstå varandras perspektiv mellan deltagare och intressenter. Osäkerhet och farhågor kanske verka stå emot legitimitet, förtroende och konstruktiva problemlösningar, men kan också vara viktiga diskussionspunkter för deltagare och intressenter för att förstå varandras frågeställningar, och inte minst förhållningssätt till en lärande process. Till exempel medan hyggesfritt skogsbruk uppstår som ett nytt och outforskat ämne, genom dialogprocessen kan man komma ut från den mytiska och oftast politiskt laddad diskussioner kring skogsbruk till mer praktiska skogssköteselsmetoder, där händer kunskapsutbyte trotts kunskapsbrister på hyggesfritt. Att kunna prata om sin oro och osäkerhet visade också stor ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet hos många deltagare och intressenter. Detta har i sin tur bidragit till en trevlig och lärande miljö där deltagare och intressenter får utrymme att utrycka sina likheter och olikheter. Det visar att tydlig kommunikation om förväntningar är en viktig del i dialogprocessen, och det handlar om att inte ta varandra för givet, utan försöka hitta en balansgång mellan vad som önskas och vad som är möjlig. Tack vara en god lärande miljö som skapats av alla gemensamt så har experimentering fått stort utrymme. Generellt har vi sett att hyggesfritt skogsbruk kan bli ett mer relevant ämne både i skogsskötselsfrågor och samhällsdebatten när det kommer ner till konkreta metoder och olika aktörer kan lägga sina energier på lösa en puzzel tillsammans.