Skyddszoner kring vatten

Betydelsen av att lämna träd i skyddszoner kring sjöar och vattendrag för skydd av vattenkvalitet har diskuterats och implementerats på olika sätt sedan 1960-talet. Debatten om deras bredd, placering och utformning är fortfarande pågående. Vad som dock har fått mindre uppmärksamhet är det tidsmässiga perspektivet för utförandet av dessa skyddszoner. Detta har lett till att dagens kunskap implementeras utgående från gårdagens skogsbrukspraxis. Vanligtvis lämnas 5 -10 m breda kantzoner kring vatten vilket resulterar i en bård av fullstora och avverkningsmogna träd, som p.g.a. deras anpassning till omgivande skog saknar det rotsystem som klarar stora vindstyrkor är de är friställda. Detta leder ofta till att dagens skyddszoner efter ett par år består av ett plockepinn av rotvältor, som förutom att ekonomiska värden gått till spillo också kan leda till läckage av såväl näringsämnen som metylkvicksilver, men också till erosion och sedimenttransport. De många miljömässiga fördelar som skyddszoner innebär så länge de står på plats kan sålunda snabbt gå förlorad, och till och med få motsatt effekt, då träden blåst ner.

Vårt mål med projektet är att identifiera åtgärder för hur skogsbruket ska hantera skyddzoner kring vatten på ett bättre sätt genom att anta ett mer långsiktigt planeringsperspektiv. Vi kommer att testa för- och nackdelar med en modell som istället för dagens praxis med planering och implementering av skyddszoner i slutavverkningsskedet påbörjas redan i gallringsfasen. En sådan strategi skulle innebära att man i gallringsfasen, istället för att ta bort oönskat sly och små träd ända fram till vattendragen, fokuserar på att ta bort de flesta stora träden kring vatten och därmed gynna lövinslag. På så sätt skulle gallringsfasen kunna medföra ett större uttag av biomassa kring vattendragen vilket skulle leda till bättre ekonomin, samtidigt som man optimerar förutsättningarna för en fungerade skyddszon i samband med slutavverkningen.

Utifrån en tvärvetenskapliga diskussion kommer vi att testa och utveckla principer till ett konceptuellt ramverk för hur skyddszoner kring vatten kan hanteras i ett längre perspektiv för att nå de mål som man satt upp. Vi kommer att summera detta arbete i två texter, ett som är avsett för den vetenskapliga litteraturen och ett som är mer populärvetenskapligt.