Kontaktinformation
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Det finns ett stort intresse för hyggesfritt skogsbruk bland skogsägare i Sverige. Ett gemensamt mål för det hyggesfria skogsbruket är att skogsmarken mer eller mindre ständigt är skogbevuxen. Just nu arbetar vi med hyggesfria metoder i anslutning till vattendrag och identifierar kunskapsluckor.
Skogsstyrelsen definierar hyggesfritt skogsbruk så här: "Hyggesfritt skogsbruk på skogsmark med produktionsmål innebär att skogen sköts så att marken alltid är trädbevuxen utan att det uppstår några större kalhuggna ytor."
Det finns ett stort intresse för hyggesfritt skogsbruk bland skogsägare i Sverige. Ett gemensamt mål för det hyggesfria skogsbruket är att skogsmarken mer eller mindre ständigt är skogbevuxen. Förutom blädning som innebär fullskiktade skogar finns flera andra metoder, bland annat luckhuggning och överhållna skärmar, som gör att ”skogskänslan” kan behållas.
Detta innebär att kostnaderna för beståndsetablering normalt uteblir men också att skogsägaren kan förvänta något lägre virkesproduktion och något högre avverkningskostnader.
Med hyggesfria metoder går det att uppnå variation i skogen och hänsyn till skogens olika värden. Hyggesfritt skogsbruk kan, beroende på vilka mål skogsägaren har för sitt skogsbruk, vara ett komplement till konventionellt trakthyggesbruk. Så länge kraven i skogsvårdslagen uppfylls finns det inget som hindrar att en skogsägare tillämpar hyggesfria metoder.
Det finns flera olika hyggesfria metoder som kan vara lämpliga för svenska skogar. De olika metoderna passar olika väl i skilda typer av skogar och olika väl beroende på vilka mål skogsägaren har.
Future Forests har varit engagerad i hyggesfria metoder sedan flera år. Ett flertal rapporter har tagits fram, alla med syftet att belysa hyggesfria metoder ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Sammanställning av publicerad kunskap inom Future Forests om hyggesfritt skogsbruk
För närvarande arbetar Future Forests med olika aspekter av hyggesfria metoder i anslutning till förstärkta skyddszoner intill vattendrag och våtmarker samt med att identifiera kunskapsluckor.
Erfarenheter av hyggesfri skogsskötsel och omföring till hyggesfritt