Vatten i matlandskapet – vad ska göras och vem ska betala? 

Se inspelning av evenemanget (YouTube)

Livsmedelsberedskap har ofta kommit att handla om att stå emot störningar på kort sikt. Utmaningar som torkan 2018 eller skyfallen 2023 hanteras akut istället för att långsiktiga strategier utvecklas. Men, med den geopolitiska utvecklingen måste livsmedelssystemet kunna hantera även långvariga belastningar. Det finns kunskap om hur vi kan integrera kortsiktiga åtgärder med långsiktiga planer för att skapa ett hållbart och motståndskraftigt system för att hantera vatten i matlandskapet. Men vad behöver göras? Vem ska göra det? …Och vem ska betala?

Medverkande:

• Maria Knutson Wedel, rektor vid SLU, värd 
• Annsofie Wahlström, moderator, programchef vid SLU Future Food
• Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU
• Magnus Ekblad, landsbygdsstrateg vid Heby kommun
• Christina Huhtasaari, oberoende konsult i växtodlingsagronomi, Mikael Segerlund AB 
• Tomas Olsson, ordförande LRF Mälardalen 
• Sarah Säll, forskare i hållbar livsmedelskonsumtion och ekonomiska styrmedel vid SLU
• Johanna Hornberger (M), riksdagsledamot, Miljö- och jordbruksutskottet

Läs mer

Sverige behöver en nationell strategi för lantbrukets vattenhantering. Att rusta våra odlingsmarker för att möta utmaningar med både för blött och för torrt väder handlar både om klimatanpassning av lantbruket och om livsmedelsberedskap. Det menar Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning, som medverkar i seminariet "Vatten i matlandskapet – vad ska göras och vem ska betala?" 

– Att bättre kunna hantera både för lite och för mycket vatten på jordbruksmarkerna är en helt nödvändig klimatanpassning om vi vill ha matsäkerhet i landet.

Läs en intervju med Jennie Barron här