Klimatanpassning är viktigt, men det finns fler investeringar att göra

– Är det något bönder gör så är det att anpassa sig efter vädret. Vi kommer att få en längre växtsäsong och det ökar produktionen. Redan idag kan bönderna här ta ut tre och ibland fyra vallskördar. Men även om hösten blir längre så är ljuset en begränsande faktor, säger Lars Ericson.

Som ledamot i SLU Grogrunds styrgrupp har han inblick i utmaningarna med att ta fram nya klimatanpassade grödor.

– De ska helst både tåla torka och att stå med rötterna i blöt mark. De är svårt att kombinera i samma växt. Här i norr kommer vi sannolikt att kunna hantera problemet med torka, då vi kommer ha bra tillgång på vatten men också goda möjligheter att skapa bevattningssystem när det behovet uppstår.

Det är viktigt med en klimatanpassning i form av nya grödor, men det finns fler investeringar att göra.

– Jag skulle vilja se en satsning på dikning och lagring av vatten. Vi måste räkna med både för mycket och för lite vatten, säger Lars Ericson.

Ett odlingssystem behöver sina primärproducenter, men också infrastruktur för förädling, till exempel slakterier, kvarnar och mejerier. Hela kedjan behöver fungera för att nya grenar ska kunna utvecklas.

– Se till exempel på Polarbröd, som gärna skulle använda lokalt spannmål. Men idag saknas en kvarn som kan hantera de mängderna det skulle kräva, säger Lars Ericson. Lönsamhet måste finnas, för alla led i kedjan. Man verkar på en marknad.

Det är en stående brasklapp från jordbruksexperten. Det är lönsamhetskrav och effektivisering som drivit fram stordrift. Nu återstår att se hur marknadslogiken kan samspela med behovet av beredskap.

Är Norrlands livsmedelsberedskap god?

– Nej, jag känner mig inte helt trygg med hur det ser ut idag.

Ännu ett orosmoln på himlen är frågan om rådighet över marken. Idag brukar många bönder mark de arrenderar, ibland med muntliga arrenden. Tillgången till riskkapital skulle måhända gynnas av att aktiebolag som driver jordbruk kunde äga jordbruksmark. Regeringen tillsatte i mitten av november en utredning som bland annat ska se över den möjligheten. Enligt direktiven ska kopplingen mellan brukande och ägande vara fortsatt vara stark i syfte att minska risken för att minska risken för ett omfattande bolagsägande av marken, då det skulle kunna öka spekulationen och driva upp markpriserna. .

Lars Ericson tycker nog att man på riksplanet inte sett möjligheterna i Norrlands livsmedelproduktion.

Potentialen är större än vad man ser söderifrån och den ligger i allt bättre biologiska möjligheter, men också tillgång på mark till relativt låga priser.

Det finns gott om saker att ta tag i för att realisera visionerna om en ökad norrländsk livsmedelsproduktion.

– Det är viktigt med en klimatanpassning av jordbruket tex i form av nya grödor. Vi behöver utveckla odlingen av foder till idisslarna för göra  mjölk- och köttproduktionen ännu bättre och effektivare. Vi kan också öka produktionen av grönsaker och potatis, som minskat mycket sedan 1990-talet, men på sikt även utveckla andra grödor för human konsumtion. Vi behöver också utveckla förädling och försäljning av lokala produkter för lokal konsumtion men också för ”export” till andra delar av landet och utomlands.