Matbojkotter genom historien och idag

Livsmedelsbojkotter har en mer än hundraårig historia. Ibland är de nationella och ibland engagerar de internationellt, men effekterna varierar beroende på konsumenternas uthållighet. Blir det en social gemenskap runt köpstrejken kan de pågå länge, särskilt om den kombineras med bojkotter av idrottsevenemang.

I USA förekom redan under första världskriget bojkotter mot tyska livsmedel när USA låg i krig med Tyskland. Handlare slutade att sälja sauerkraut (surkål), men rätten var för viktig för amerikansk matkultur så den döptes om till Liberty cabbage. En annan amerikansk bojkott var den mot franska livsmedel år 2003 för att Frankrike inte ställde upp på USA:s invasion av Irak. Bojkotten riktades mot ost och vin men också mot pommes frites som i USA heter french fries och därför uppfattades som franska. Men eftersom de är en amerikansk livrätt döptes de även här om till – Freedom fries.  

En ovanlig protest mot höga matpriser genomfördes av en fristående grupp kvinnor söder om Stockholm 1972, de s.k. Skärholmsfruarna. Under en period slutade de att köpa mjölk, ost och kött, och efter att regeringen Palme fått mycket mediakritik för matpriserna fick fruarna igenom ett prisstopp.

Under 1980- och 90-talet pågick en internationellt sanktionerad bojkott mot Sydafrika och dess apartheidregim. Den var då kraftfullare än ett konsumentinitiativ. Livsmedel som marmelad, sylt och färsk frukt bojkottades och på Systembolaget togs de sydafrikanska Kap-vinerna bort. I 1990-talets mitt efter Sydafrikas demokratisering fylldes Systemets hyllor med nya viner, och ett stort intresse för landets vinproduktion uppstod.

Sedan överfallet på Ukraina 2022 bojkottas både rysk vodka och vodkamärken med ryskklingande namn. Det har gynnat svenska Absolut vodka och därmed skånsk veteodling och mäsktillverkning. Livsmedel från Nestlé som choklad och barnmatsburkar har bojkottats i perioder sedan 1970-talet då företaget marknadsfört bröstmjölksersättning i tredje världen som något bättre än den naturliga bröstmjölken. Även israeliska jordbruksprodukter har bojkottats till följd av landets politik gentemot palestinierna. 1978 intensifierades påverkansarbetet då aktionsgrupper i bl.a. Nederländerna och Tyskland sprutade in kvicksilver i butikernas israeliska apelsiner för att tvinga konsumenterna till att ställa upp på bojkotten.

Protester mot Sverige och nordiska länders livsmedel är mindre vanliga. 2005 och några år därefter förekom dock en köpstrejk mot det dansk-svenska mjölkföretaget Arla i muslimska länder i protest mot de s.k. muhammedkarikatyrerna.

Livsmedelsbojkotternas mål är vår känslomässiga matkultur. Men ställningstagandet innebär sällan att den som bojkottar slutar äta eller dricka livsmedlet för evigt. Det är oftare fråga om ett varumärkesbyte under en kort tid. Men för fransk vinindustri fick bojkotten mot landets kärnvapenprov 1995 förödande permanenta konsekvenser. Många slutade att köpa franska viner och gick i stor skara över till spanska, italienska och sydafrikanska viner, och återvände aldrig.

Text: Richard Tellström, måltidsforskare

Läs fler krönikor om matkultur från SLU Future Food