Viljan att verka för ett holistiskt livsmedelsystem som i högre utsträckning bygger på traditionell mat ökar globalt. Urfolkens traditionella livsmedelssystem i Arktis är ett bra exempel på ett holistiskt nyttjande av renkött som resurs, på god anpassningsförmåga, samexistens med den lokala miljön och på användning av lokal biologisk mångfald. Från att ursprungligen ha varit en del i självhushållningen i norr har renprodukter idag också utvecklats till en handelsvara.
Kommersialiseringen av renprodukter innebär flera utmaningar för de traditionella livsmedelsystemen. Utmaningarna är sociala, ekonomiska och ekologiska och berör hur förändringarna påverkar urfolkens rättigheter när det gäller material, kunskap och ekonomisk återbäring.
Nya samarbeten för ny kunskap
Målet med projektet har varit att etablera samarbete med viktiga företrädare för renskötselorganisationer och företag som marknadsför renprodukter. Renskötare, intresseorganisationer och den tvärvetenskapliga forskargruppen skulle tillsammans generera kunskap och identifiera nya områden för framtida samarbeten. Det långsiktiga målet har varit att hitta alternativa vägar för renskötare att utveckla och avsätta produkter och att öka kunskapen och förståelsen i samhället för de traditionella livsmedelssystemens betydelse för livsmedelstrygghet.
Projektets tvärvetenskapliga forskargrupp har varit sammansatt för att representera olika discipliner, såsom ekonomi, sociologi, näringsforskning, juridik och IT och projektet har genomförts i samverkan med urfolks- och renskötselorganisationer och livsmedelsproducenter bland urfolk.
Projektet har fokuserat på tre renskötande urfolksgrupper: samer i Sverige, samer i Finland, samt nentser i Ryssland.
Möten och seminarier
Avslutande workshop
Den 1-2 dec 2021 anordnade projektet avslutande workshop. Här hittar du programmet, en sammanfattning av workshopen och inspelningar av föredragen:
Voicing indigenous food sovereignty in the global North: Concerns and struggles in Sweden, Finland, Russia and Canada
Workshop: En vision för samisk mat i de nordligaste regionerna
Den 7 juni 2021 anordnade projektet en workshop i syfte att främja dialog kring samisk mat i de nordligaste regionerna och identifiera vägen framåt för fortsatt samarbete. Sex av föredragen från workshopen finns inspelade och tillgängliga på YouTube-kanalen för SLU Future Food. Här hittar du hela spellistan på YouTube
- En vision för samisk mat i de nordligaste regionerna – inledning
- Hur presenteras samisk matkultur i de regionala livsmedelsstrategierna? Ildikó Asztalos Morell, Robin Eriksson och Isak Falk-Eliasson
- Traditionella livsmedelssystem i Arktis Lena Maria Nilsson, Várdduo - centrum för samisk forskning, Umeå universitet
- Slow Food Sápmi. Anneli Jonsson, Slow Food Sápmi och Ellacarin Blind, SSR
- Samisk matkultur i offentliga kök. Ann Sparrock, projektledare Samisk matkultur
- Hela renen som resurs. Annelie Päiviö, Sápmi Innovation
- Sametingets näringspolitiska strategi. Ingela Nilsson, Sametinget
- Välmående näringsliv och lokalsamhällen. Victoria Harnesk, Slow Food Sápmi och Erika Unnes, Ávki
Archangelsk/Murmansk/Rovaniemi/Uppsala/Umeå 11 september 2020
Under workshopen samlades projektets arbetsgrupp tillsammans med renskötare från Finland och Ryssland för att diskutera vikten av renkött i framtidens livsmedelssystem. Praskovia Filant, President of the Association of the Reindeer Herders of Yamal-Nenets Autonomous Okrug (YNAO), berättade om utmaningar som urfolk lokalt ställs inför. Mika Aromäki, from Sámi Education Institute (SOGSAKK), presenterade ett Interreg Nord-projekt som syftar till att underlätta dialogen mellan samer och forskare för att öka samernas rätt att influera frågor kopplade till den samiska kulturen. Janne Nakkalajärvi, from Sámi Education Institute (SAKK), gav en presentation kring några av de utmaningar som finska renskötare ställs inför. Bland annat framkom vikten av att ha lokala slakthus för att behålla medlen inom det lokala området istället för att sälja renköttet till större leverantörer som ibland exporterar köttet. På grund av covid-19 hölls workshopen via digital länk.
Läs mer om Sámi Education Institute (SOGSAKK)
Umeå 3 mars 2020
Projektets första workshop genomfördes under Ubmejen Biejvieh, Samiska veckan i Umeå, där inledande diskussioner fördes med Ellacarin Blind, som är med i styrelsen för Slow Food Sapmi och även arbetar för Svenska Samernas Riksförbund SSR. Ellacarin Blind beskrev hur dessa båda organisationer är uppbyggda och verkar. Workshopen hölls på Várdduo, centrum för samisk forskning vid Umeå Universitet. Dagen därpå deltog vår forskargrupp i Samiska veckans arrangemang AIMday hållbar utveckling i Sápmi, där vi diskuterade frågor som samiska intresseorganisationer i förväg ställt till forskare. Bland annat hade Slow Food Sápmi skickat in en fråga om hur forskningen kan tydliggöra sambandet mellan samisk mat och matsuveränitet som en del i urfolksrätten.
Läs mer om Slow Food Sápmi på https://www.slowfoodsapmi.com/
Publikationer
Eriksson, Robin, 2021. Árbediehtu eller innovation : ett urfolksperspektiv på Norrbottens livsmedelsstrategi. Kandidatuppsats ionom Agronomprogrammet med inrikting landsbygdsutveckling vid Institutionen för stad och land, SLU.
Falk Eliasson, Isak, 2021. Samisk mat i Västerbottens livsmedelsstrategi 2020-2030.Kandidatuppsats ionom Agronomprogrammet med inrikting landsbygdsutveckling vid Institutionen för stad och land, SLU.
Asztalos Morell, Ildikó; Falk-Eliasson, Isak; Eriksson, Robin, 2023. Future Food Reports #23. Urfolksperspektiv på livsmedelsstrategin.
