Matkultur – hinder och drivkraft för hållbart ätande

Senast ändrad: 21 november 2024
Omslag till rapport 26 i serien Future Food Reports.

Publ. 2024. Del 26 i serien SLU Future Food Reports. Människor gör kulturellt förnuftiga val baserat på grupptillhörighet. Men, det är oftast inte alls samma sak som de naturvetenskapligt rationella konsumentval som politiska dokument rekommenderar. Vill man tala om för människor hur de ska äta mer hållbart, så måste man behandla dem som kulturella individer.

Kön, klass, ålder, utbildning och kulturell bakgrund påverkar våra matvanor, och olika grupper äter ohållbart av olika skäl. Genom att förstå de kulturbaserade motiven bakom matvalen kan vi bättre informera och påverka beteenden i riktning mot hälsosammare matval.

Den här rapporten diskuterar hur människor gör kulturellt förnuftiga val baserade på sin grupptillhörighet och argumenterar för att politiska rekommendationer om hållbara matval bör ta hänsyn till kulturella faktorer. Rapporten riktar också kritik mot både politiska och vetenskapliga dokument för att inte ta tillräcklig hänsyn till mångfalden av kulturella värderingar och identiteter. Författaren betonar att människor inte bör betraktas som en homogen grupp av "konsumenter" utan snarare som individer med olika kulturella bakgrunder och bevekelsegrunder för sina val. Olikheterna bör ses som en tillgång för att nå ett hållbart samhälle i stället för att ett problem som måste ignoreras.

Matkultur och otydliga konsumenter – hinder för en hållbar omställning?

I det här webbinariet från SLU Future Food (inspelat den 16 januari 2024) berättar Richard Tellström om matkultur och otydliga konsumenter utifrån SLU Future Foods rapport 26: "Matkultur – hinder och drivkraft för hållbart ätande". Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, reflekterar därefter över rapporten och föredraget.