Styrmedel för hållbar matkonsumtion

Senast ändrad: 04 september 2023
Omslaget på rapporten om styrmedel.

Publ. 2020. Del 13 i serien Future Food Reports. I rapporten "Styrmedel för hållbar matkonsumtion - en kunskapsöversikt och vägar framåt" diskuteras hur olika styrmedel skulle kunna användas för att skapa en hållbar matkonsumtion i Sverige.

Miljöpåverkan från den genomsnittliga svenska kosten överskrider de planetära gränserna för matsystemet på flertalet områden. Över 15 procent av svenskarnas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp kommer från maten. Det svenska jordbrukslandskapet har störst andel rödlistade arter av alla landskapstyper i Sverige och matimporten är förknippad med stor användning av mark, bekämpningsmedel och veterinär antibiotika i andra länder. Kosten är inte heller hälsomässigt hållbar – till exempel är 51 procent av svenskarna överviktiga och många av de vanligaste sjukdomarna och dödsorsakerna är kopplade till kosten. 

Rapporten kartlägger och diskuterar styrmedel som staten och andra offentliga aktörer skulle kunna införa för att styra svenskars livsmedelskonsumtion mot en mer miljömässigt hållbar kost. Sjutton styrmedel som verkar genom antingen kunskap och stöd, förändrade relativpriser eller reglering och krav har identifierats och tidigare forskning avseende måleffektivitet, kostnader och acceptans har överskådligt kartlagts.

Rapporten har också resulterat i en policy brief med rekommendationer för vad staten och andra offentliga aktörer skulle kunna göra för att hantera matens klimat-, miljö- och hälsopåverkan.

Fakta:

Rapporten är resultatet av ett samarbetsprojekt mellan Mistra Sustainable Consumption, SLU Future Food, Beijer Institute of Ecological Economics, Centre for Collective Action Research (CeCAR) vid Göteborgs universitet samt Chalmers.

Projektet syftade till att översiktligt kartlägga nuvarande kunskapsläge om styrmedel för en miljömässigt hållbar matkonsumtion samt att identifiera vad offentliga aktörer redan idag skulle kunna göra för att främja en positiv utveckling. Den riktar sig till forskare och forskningsfinansiärer, men också tjänstemän och beslutsfattare på mat- och miljöområdet.