Fem frågor till riksdagspartierna om framtidens mat - alla svaren

Vilken matfråga anser ditt parti är den viktigaste? 

Miljöpartiet: Att vi får mer jordbruksproduktion och livsmedelsförädling i hela landet, särskilt vill vi se mer ekologisk odling och produktion. Skälet är klimatet, miljön, naturen, djurvälfärden och lantbrukarnas välbefinnande och stärkta lönsamhet.

Socialdemokraterna: Att stärka svensk livsmedelsproduktion. Vi vill se en ökad svensk livsmedelsproduktion som är mer hållbar.

Moderaterna: Den viktigaste frågan just nu är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Ju mer som produceras av det svenska jordbruket desto bättre, eftersom svenskt jordbruk sker med liten miljöpåverkan. Vi vill sänkaskatter och avgifter samt minska regelkrånglet.

Centerpartiet: Det viktigaste nu är att skapa förutsättningar så att produktionen av svensk mat kan öka ordentligt. För centerpartiet är det viktigt att vi arbetar mer fokuserat med ett folkhälsoperspektiv som är bra både för miljö och människa. En miljöskatt på mat skulle leda till att svensk mat, som har låg miljöpåverkan och gott djurskydd, blir dyrare och riskerar att ersättas med importerat mat. Maten vi äter ska vara sund, säker och hållbar. Vi har presenterat flera konkreta förslag kopplat till folkhälsan, miljön och motståndskraften:

• Förenkla för konsumenter att göra hållbara och medvetna val när vi köper mat med ursprungsmärkning.
• Förbättra djurhållningen och strama åt användning av antibiotika i EU. Sverige har EU:s bästa djurskydd och låg användning av antibiotika, vilket är en viktig konkurrensfördel.
• Minska svensk livsmedelskonsumtions påverkan på miljö och klimat genom att minska jordbrukets beroende av fossil energi. Med miljökrav gör vi vår livsmedelsproduktion mer hållbar och påskyndar omställningen till en grönare livsmedelskedja.
• Stärk motståndskraften i de gröna näringarna genom mer inhemsk produktion av bl.a. energi och insatsvaror till jordbruket.

Liberalerna: Människor ska ha tillgång till den mat de vill äta. Människor ska ha frihet att välja sin kost själva. Så långt som möjligt ska det också gälla de som är beroende av samhället på olika sätt.

De allra flesta väljer mat som har liten miljö- och klimatpåverkan, som kommer från djur som mår bra och som har producerats på ett försvarbart sätt till exempel vad gäller arbetsvillkor. Så kallade digitala produktpass ska införas så att den som önskar kan få tydlig information om livsmedel i inköpsögonblicket. Välinformerade konsumenter väljer bra mat.

Sverigedemokraterna:  Att öka den svenska livsmedelsproduktionen. Den ska bidra till svensk konkurrenskraft, goda miljöstandarder, öppna varierade kulturlandskap och svensk självförsörjning samt export. Vi vill se nya samarbeten inom livsmedelskedjan för ökad innovation och produktion samt för minskad sårbarhet.

Kristdemokraterna: Det stora svinnet inom livsmedelskedjan, uppemot en tredjedel av det som produceras beräknas slängas. Då har det redan haft samma miljö- och klimatpåverkan som den mat som verkligen hamnar i våra magar.

Vänsterpartiet: Tillgången på klimatsmarta livsmedel utan negativ påverkan på miljön. Livsmedelsproduktionen påverkar både klimatet och den biologiska mångfalden idag, med en ökad befolkning blir det viktigt att ha tillgång både till själva livsmedel men också att de livsmedlen vi producerar inte negativt påverkar de mål vi vill nå kopplat till klimat och miljö.

Är mat för billig, för dyr, eller ligger den på lagom prisnivå? 

Miljöpartiet: Det är en fråga som inte går att svara enkelt på. Billig mat kan vara dyrköpt för att samhällsekonomiska kostnader, som miljökostnader, inte syns i priset. Dyrare mat, som ekomat, är bättre i det avseendet. Inflationen och den ekonomiska kris vi är inne i kommer bli svår för hushåll med lägre disponibel inkomst. För dem är matpriserna ett enormt problem. Vi menar att det är skäl att sänka matmomsen. Det är också väldigt viktigt att minska matsvinnet. 

Socialdemokraterna:  i ser att matpriserna nu stiger till följd av kriget i Ukraina och den efterföljande inflationen. Särskilt pensionärer och barnfamiljer drabbas av detta. Därför inför nu regeringen flera lättnader för dessa grupper.

Barnfamiljer som har rätt till bostadsbidrag får ett tillfälligt tilläggsbidrag som motsvarar 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och som mest uppgår till 1 325 kronor per månad. Totalt kommer en miljon pensionärer att få förstärkt ekonomi i höst när garantipensionen höjs med 1 000 kronor. Det innebär ett viktigt tillskott för de pensionärer som idag får lida hårt av matprisökningarna till följd av Putins invasion av Ukraina.

Redan innan Rysslands invasion av Ukraina var det ett pressat läge för jordbruket till följd av höga priser på varor som behövs i produktionen, exempelvis konstgödsel. Därför presenterade regeringen redan i februari två stödpaket på sammanlagt 3,2 miljarder för att stötta jordbruket.

Moderaterna:  Mat är idag ur ett historiskt perspektiv billigt, men priserna på mat håller på att gå upp, vilket är ett resultat av att kostnaderna i livsmedelsproduktionen ökat. Därför vill vi minska kostnaderna inom produktionen, genom bland annat sänkta skatter och avgifter. Vi hoppas att det också kan återspeglas i lägre priser.

Centerpartiet: Det är viktigt att det finns alternativ som passar alla plånböcker. I den oroliga omvärlden som vi befinner oss i börjar priserna på livsmedel och andra produkter att stiga. Oundvikligt nog kommer det att påverka priserna på livsmedelsprodukter producerade både i andra länder och nationellt. Svenska bönder står i en kostnadskris som kommer att påverka också svenska livsmedelspriser. Förhoppningsvis tycker konsumenter att det är värt att betala lite mer för närproducerad mat gjord på inhemska råvaror, låg antibiotikanvändning och högt djurskydd. Svenskproducerad mat är i det perspektivet inte för dyr.  För att göra Sverige mindre sårbart vill vi uppdatera livsmedelsstrategin och stärka jordbrukets konkurrenskraft, för att kunna producera mer svensk mat och inhemska råvaror, om vi ska kunna öka både självförsörjningsgraden och stärka totalförsvaret.

Liberalerna: Svenskarna lägger en relativt liten del av sina inkomster på mat. Det är en konsekvens av att vi har blivit rikare och nuförtiden har råd att också lägga våra pengar på annat än livsmedel. Men den senaste tidens kraftiga prishöjningar på mat oroar. Många kommer den närmaste tiden att bli tvungna att avstå från annat för att ha råd med mat, så mot den bakgrunden är maten idag för dyr.

Sedan finns det också gott om exempel på livsmedel som är för billiga, där man har tagit genvägar som gått ut över både kvalitet, miljö och djurhälsa för att hålla nere priset. Den maten skulle vara dyrare om den var bättre producerad. Därmed kan den nog anses vara för billig.

Sverigedemokraterna:  Matpriser måste vara överkomliga för konsumenter och lantbrukare få rimligt betalt för sitt arbete och sina investeringar. För att hålla en rimlig nivå är det av vikt att både på EU-nivå och på nationell nivå göra allt vi kan för att underlätta regelbörda och administration samt minska kostnader, vilket annars höjer slutpriserna till konsument. Vi bör försöka undvika att matpriserna ökar inflationen. Konkurrenskraften för svenska livsmedel måste ökas.

Kristdemokraterna: Det största problemet med stigande matpriser drabbar inte oss svenskar utan de länder som inte har vår betalningsförmåga, där är svält resultatet. Den globala livsmedelsproduktionen kommer att avgöra priset.

Vänsterpartiet: Maten är i sig för billig i förhållande till vad det kostar att producera, sen är den för dyr i förhållande till vad det kostar för många enskilda medborgare och det beror framför allt på att allt för många har arbeten med allt för låga löner, så samhällets utmaningar i stort behöver också hanteras för att vi ska kunna hantera matpriserna. Situationen så som den ser ut idag premierar industriproducerade livsmedel framför livsmedel producerade mer småskaligt och hållbart vilket i sin tur inte är med och positivt bidrar till omställningen.

Är dagens kriser (såsom krig och klimatförändringar) ett skäl att pausa eller ett skäl att satsa mer på omställningen till ett hållbart livsmedelssystem? 

Miljöpartiet:  Definitivt ett skäl att satsa mer på grön omställning. Vi måste fasa ut fossil energi både för att möta klimathotet, men också för att klara energiomställningen i EU när import av rysk diesel, olja, naturgas och handelsgödsel ska stoppas

Socialdemokraterna: Satsa mer! Dagens kriser har visat på sårbarheten i livsmedelskedjan och att vi behöver öka vår egen försörjningsförmåga och ställa om till en mer hållbar livsmedelsproduktion. Fler åtgärder kan behöva sjösättas för att stävja problemet med matsvinn.

Moderaterna:  Vi menar att ökad svensk livsmedelsproduktion är ett sätt att minska miljöpåverkan från livsmedelsproduktionen. Det arbetet bör inte avstanna, utan snarare intensifieras.

Centerpartiet: Vi behöver satsa mer på omställningen för att nå ett hållbart livsmedelssystem. Vi i Centerpartiet ser ett behov av att uppdatera livsmedelsstrategin utifrån ett förändrat omvärldsläge. Vi vill öka den inhemska matproduktionen och samtidigt stärka motståndskraften inom jordbruket. Vi tror att med sänkta kostnader och minskat regelkrångel för våra livskraftiga lantbruksföretag kan vi stärka konkurrenskraften för våra företag. Vi vill även minska jordbrukets beroende av fossil energi, bli bättre på att nyttja våra naturresurser och göra den privata som den offentliga konsumtionen mer hållbar och mindre sårbar.

Liberalerna: Det beror helt på vad vi läser in i begreppet hållbarhet. Matproduktionen har stor miljö- och klimatpåverkan. Jordbruk och boskapsskötsel är den enskilda faktor genom vilken människan har påverkat miljön på jorden mest.

Men det absolut viktigaste är givetvis den sociala hållbarheten, att alla människor överallt får tre mål näringsriktig mat varje dag. Helst ska den också vara vällagad och smaka gott. Det är kanske hotet mot matförsörjningen vi först kommer att tänka på när vi resonerar utifrån det pågående kriget.

Det bästa verktyget vi har för att hantera störningar i matproduktionen, på grund av krig eller extremväder, är den globala handeln. Missväxt i Sverige, som förr ledde till svält, leder för konsumenterna nu för tiden på sin höjd till knappt märkbara prishöjningar. De globala logistikkedjorna är fenomenala på att säkra matförsörjningen. De måste skyddas. Frihandeln behöver stärkas, särskilt nu när många tar kriget till intäkt för protektionistiska politiska interventioner i matförsörjningen. När kraven reses på en ”ökad självförsörjningsgrad” så gynnas några få, men den stora majoriteten förlorar. Krav på att strypa de globala handelsflödena höjer priserna (eftersom vi i Sverige inte är bäst i världen på matproduktion av alla de slag) och de ökar riskerna för försörjningsproblem (då frihandeln är vår försäkring mot allehanda störningar). (Nästan) alla tjänar på att vi hjälps åt.

Sverigedemokraterna: Att värna och gynna svensk livsmedelsproduktion har alltid varit av stor vikt. Kriser som Covid19-pandemin och kriget i Ukraina har påvisat behovet ytterligare, av en ökad svensk livsmedelsproduktion, ur beredskaps-, självförsörjnings- och konkurrenssynpunkt. Svensk livsmedelsproduktion, innebär i sig självt i högsta grad hållbarhet. Varje kilo som vi slipper importera är bra för klimatet. Det är nu av vikt för svenska lantbrukare att kostnader minskar och administration och regler förenklas, det gäller inte minst att drivmedelspriser måste ner vilket kan erhållas med kraftigt reducerad reduktionsplikt.

Kristdemokraterna: Vi tror att det är bäst att satsa för att kunna nå längre och snabbare mot miljömålen som vilar på FN:s tre hållbarhetsdimensioner miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.

Vänsterpartiet: Dagens kriser är skäl att satsa mer. De kriser vi varit och är i visar också att det system för livsmedelsförsörjning inte fullt ut duger. Dels såg vi igen hur sjukdom kunde spridas på stora industrigårdar och dels såg vi hur livsmedelsproduktionen var alldeles för långt ifrån människor i deras vardag.

Ska vi ha en klimatskatt på mat? 

Miljöpartiet: Vi vill bibehålla klimatskatter på fossil energi och återinföra på konstgödsel. Vi vill sänka momsen på mat.

Socialdemokraterna:  Det pågår intressanta forskningsprojekt på området som vi följer. Det är många viktiga delar att ta hänsyn till som antibiotikaanvändning, transporter, kvalitet, djurvälfärd, arbetsvillkor, hela livscykeln och att maten är tillverkad på ett hållbart sätt.

Helt klart är att utsläppen från livsmedelskonsumtion behöver minska. För att lyckas krävs det en bred samverkan och flera olika åtgärder. Det kommer krävas förändringar i både produktion och konsumtion med hjälp av olika styrmedel där klimatskatt på mat kan vara en del.

Moderaterna: Nej. Vi menar att alla utsläpp av fossila växthusgaser ska beskattas, och att det bör ske så nära källan till utsläppet som möjligt. En skatt på slutprodukten riskerar att bli mindre effektiv.

Centerpartiet: Nej. Att klimatbeskatta mat kan skapa målkonflikter för den svenska livsmedelsindustrin. En klimatskatt kan vara positiv då den kan minska klimatpåverkan av livsmedelsproduktionen men det är svårt att utforma en skatt som tar hänsyn till all miljöpåverkan, om det är klimat, biologisk mångfald eller vattenanvändning. En miljöskatt på mat skulle leda till att svensk mat, som har låg miljöpåverkan och gott djurskydd, blir dyrare och riskerar att ersättas med importerat mat och totalt sätt större miljöpåverkan.

Liberalerna: Nej. Klimatutsläpp måste beskattas vid källan, annars förstörs möjligheterna att förbättra matens klimategenskaper. I praktiken är det svårt att beskatta utsläpp av metan och lustgas som står för en stor del av livsmedelsproduktionens klimatpåverkan. Men det finns andra styrmedel för att ändra foder till boskapen och för förändrad gödselhantering som kan få stora positiva effekter. Det handlar om utbildning, olika former av stöd och påtryckningar från kunderna.

Sverigedemokraterna:  Nej. Dels finns osäkerheter kring hur man ska räkna. Dels måste man alltid väga olika värden mot varandra. Matpriserna har redan ökat mycket. Det är inte rätt mot medborgarna att höja priser ännu mer. Dessutom är det en ineffektiv åtgärd. Politiken har en skyldighet att leta efter effektiva åtgärder och effektiviteten ska bedömas utifrån påverkan på det globala klimatet. Sveriges utsläpp är isolerat sett obetydliga.

Kristdemokraterna: Nej. Vi har inte förslag på någon klimatskatt. Skatt utgår redan vid produktionen.

Vänsterpartiet: Vi har inte tagit ställning till om det är rätt väg att gå men är inte främmande för att diskutera frågan vidare.

Hur kan politiska beslut bäst underlätta för människor att äta hälsosamt och hållbart? 

Miljöpartiet: Upprätthåll en stark miljölagstiftning. Miljö och hälsa hänger ihop.

Socialdemokraterna:  Vi vill stärka konsumenternas rätt till bra information. Vi måste göra det enkelt för människor att välja rätt, att välja hållbar och hälsosam mat. Det handlar om att vi ska ha kunskap, lättillgänglig information som märkning men också om andra politiska styrmedel som vid upphandling i kommuner och regioner.

Moderaterna:  Genom en politik som bidrar till att öka andelen av vår mat som produceras i Sverige så kommer maten att bli både mer hälsosam och mer hållbar. Svensk livsmedelsproduktion sker redan idag med låg miljöpåverkan och låg användning av till exempel växtskyddsmedel och antibiotika. Därför borde en högre andel av den upphandlade maten följa kraven som finns i svenska lagar och regler.

Centerpartiet: Vi ser att det är fördelaktigt att använda känd markering, som nyckelhålsmarkeringen, för att stärka information för konsumenten för att kunna främja sin egen hälsa genom bättre kostvanor. Vi vill också införa en producentavgift för socker där drycker som innehåller mycket tillsatt socker beläggs med avgift. I Januariavtalet var Centerpartiet med och lanserade en ny handlingsplan för den nationella livsmedelsstrategin med sikte mot 2030. I handlingsplanen finns det en särskild satsning på hälsa där Livsmedelsverket fick i uppdrag att stötta utvecklingen av hälsosamma livsmedel och matvanor. Ett viktigt myndighetsuppdrag för att främja bra matvanor och fysisk aktivitet.

Liberalerna: Politiska beslut ska inte påverka vad människor väljer att äta. Det ska finnas bra information om huruvida maten är hälsosam, hur den är producerad och om vilken miljö- och klimatpåverkan den haft. Men människor ska själva avgöra vad de äter.

Om vi i hållbart ska läsa in den ekologiska maten, vilket en del säkert reflexmässigt gör, så är den ett exempel på när politiska krafter har försökt få människor att välja vissa varor samtidigt som människor har varit för dåligt informerade om konsekvenserna. Ekologisk odling ger mindre skördar och få inser kanske att jordbruket skulle kräva betydligt mer yta om all mat var ekologisk. Något annat måste då flytta på sig. Trycket mot ekosystemen runt om i världen skulle öka. Särskilt nu när kriget i Ukraina minskat livsmedelsproduktionen i världen högst markant kan man verkligen ifrågasätta att vi samtidigt bedriver jordbruk mindre effektivt än vi skulle kunna.

Sverigedemokraterna:  Mat är en central del av människors livskvalitet. Det är därför viktigt med stor frihet. Politiken får arbeta mest med information och uppmuntran samt kraftfullt motverka livsmedelsfusk. Genom att gynna inhemsk livsmedelsproduktion, ökar vi alla hållbarhetsdelar.  

Kristdemokraterna: Det viktigaste med maten är att den hamnar i magen. Vi är tveksamma till att politiken ska in för mycket i människors egna val. Självklart ska välinformerade val kunna göras i stil med ”Ät säsongens produkter för att spara pengar och visa miljöhänsyn”, ”Socker innehåller endast kalorier och ökar risken för karies”. När politiken via enskilda myndigheter petar i livsmedels olika hållbarhetsaspekter blir det däremot ofta bristfälligt då livsmedelsproduktion innebär så många olika plus och minus för miljö, klimat, ekonomi att expertmyndigheter lätt missar helhetssynen.

Vänsterpartiet: Dels behöver vi en mer rättvis fördelning av våra gemensamma tillgångar som ger alla möjlighet att handla den maten som är bäst och inte bara den som är billigast. Till det behöver vi också ge stöd och subventioner åt den mat vi ser är bra, både ur ett hälso- och hållbarhetsperspektiv samtidigt som vi slutar ge stöd och subventioner åt den mat och den produktion vi ser inte är mer och bidrar till de målen.

Lyssna här: Avsnitt #27 av podden Feeding your mind: Fem frågor om framtidens mat till riksdagspartierna