Alla frågor och svar i poddavsnittet inför EU-valet: Toppkandidaterna om grön omställning, byråkrati och beredskap

Inför avsnitt #33 av podden Feeding your mind: Inför Europaparlamentsvalet: Toppkandidaterna om grön omställning, byråkrati och beredskap ställde vi frågor till de åtta EU-partiernas toppkandidater. Politikerna som svarat på SLU Future Foods enkät är:

(L) Karin Karlsbro

(V) Jonas Sjöstedt

(C) Emma Wiesner

(S) Heléne Fritzson

(M) Tomas Tobé

(KD) Alice Teodorescu Måwe

(MP) Alice Bah Kuhnke

(SD) Charlie Weimers

(Svaren redovisas i den ordning som enkätsvaren kom in.)

1. Vilken fråga inom ämnet jordbruk/livsmedel tycker du är viktigast att EU arbetar med? Motivera kort varför du tycker så!

(L) Skyddet för våra sjöar, hav och vattendrag är avgörande för de sårbara ekosystemen, men också vår livsmedelsproduktion och vår vattenförsörjning. Att vårt vatten och vår luft är ren, hälsosam och giftfri är avgörande både för att naturen ska må bra men också för att vi människor inte ska bli sjuka. För vår natur på mark handlar det om att öka skyddet av naturområden och att arbeta tillsammans med näringslivet för att hitta mer hållbara sätt att bruka jord och skog för att skydda och främja den biologiska mångfalden.

(V) Att livsmedelsproduktionen sker ekologiskt hållbart med låg klimatpåverkan och stark djurvälfärd.

(C) Stärkta europeiska regler för djurvälfärd. Ett hållbart system för europeisk livsmedelsproduktion hänger nära ihop med ambitiösa regler för djurvälfärd. Sverige har länge legat steget före och det är viktigt, både för lantbrukets konkurrensvillkor och för djuren, att resten av EU kommer ikapp. Det handlar om allt från att införa förbud mot rutinmässig svanskupering av grisar till att transporter av djur till slakt inte ska behöva ta mer än åtta timmar. Vi vill även se stärkta gemensamma insatser för att hantera och förhindra spridningen av smittsamma djursjukdomar, exempelvis afrikansk svinpest

(S) Jordbruket är avgörande för vår beredskap. Livsmedelsproduktionen behöver säkras genom att förutsättningar skapas för ett starkt, lönsamt och hållbart jordbruk i hela landet. Generationsskiften behöver stöttas, ett aktivt jordbruk premieras och motståndskraften stärkas.

(M) Gemensamma standarder och regler för varor är genom EU:s inre marknad på många sätt kärnan i hela EU-samarbetet. Det gäller naturligtvis också livsmedel, för livsmedelssäkerhet och hög kvalitet.   

(KD) Att arbeta strukturerat med fördjupad livsmedelssäkerhet. Säkerhet i dubbel betydelse - maten ska vara säker att äta, men också att vi ska kunna säkra tillgången på mat. Jag skulle vilja att EU omvärderar attityden till kor i klimatpolititiken. En ko kan ge både mjölk och kött genom att bara äta gräs. Att med miljö- och klimatargument lägga pålagor på den svenska matproduktionen så att den inte kan konkurrera och vi istället importerar köttprodukter från länder utanför EU är direkt klimatskadligt och ett hot mot våra öppna landskap och biologisk mångfald.

(MP) Det är den övergripande gröna omställningen av jordbruket - att fasa ut det fossila och undvika en ekosystemkollaps. Därför måste lantbrukare få ordentlig betalt för miljönytta och hög djurvälfärd så att vi styr mot ett klimatsmart och djurvänligt jordbruk. Dessutom måste vi bli mer självförsörjande på livsmedel och särskilt på protein i EU. I dag går hela 70 procent av den odlingsbara marken åt till att producera djurfoder och ändå tvingas vi importera enorma mängder djurfoder för att täcka behovet. Det betyder också att vi måste äta mindre kött - för klimatet, livsmedelstryggheten och vår hälsa.

(SD) Den viktigaste frågan för EU är att skapa förutsättningar för ett lönsamt jordbruk. Det sker enklast genom att minska antalet kostsamma och byråkratiska regleringar. Med tanke på omvärldsläget är det även viktigt att tillförsäkra medlemsländerna en tillräckligt hög livsmedelssäkerhet i händelse av krig eller kris. Tyvärr går EU i motsatt riktning och den gröna omställningen kommer leda till mer byråkrati, sämre lönsamhet, färre jordbruk, dyrare mat och sämre livsmedelssäkerhet.

Knappt 30% av EU:s totala budget går till jordbruket under perioden 2021-2027. Anser du att det är lagom, för lite eller för mycket?
Motivera kort!

(L) För mycket. Pengarna som idag läggs på den gemensamma jordbrukspolitiken hade kunnat användas till att nå klimatmålen, stärka EU:s konkurrenskraft och främja forskning. Som liberaler tror vi på marknaden istället för subventioner. Allt produktionsstöd ska tas bort och enbart stöd till omställning av jordbruk och landsbygdsutveckling finns kvar.

(V) Vi tycker att det är för mycket då en alltför stor del av stödet går till de största lantbruksföretagen med stora arealer som använder ohållbara bekämpningsmedel och som ger upphov till stora kväve- och fosforläckage och stora utsläpp av växthusgaserna metan och dikväveoxid. Jordbruksstödet måste i grunden förändras så att små och medelstora lantbruk som bidrar till miljö- och klimatnytta för oss alla i högre grad får ekonomiskt stöd. De lantbrukare som bidrar till att jordbruket blir mer hållbart ur miljö- och klimatsynpunkt och stärker ländernas självförsörjningsförmåga på hållbara livsmedel måste få bättre ekonomiskt stöd. Inte minst gäller detta även stöd att ställa om mer till produktion av växtbaserade proteiner.

(C) Snarare än storleken på jordbruksbudgeten, vill vi reformera hur den används. Centerpartiet står bakom den storlek som dagens budgetpost för jordbrukspolitiken har. EU:s jordbrukspolitik måste marknadsanpassas mer, konkurrenskraften i jordbruket behöver stärkas, och så ska lantbrukare i större utsträckning ersättas för miljö- och klimatåtgärder. Dessutom vill vi öka den nationella flexibiliteten så att politiken kan anpassas efter varje lands egna behov utan att underminera en rättvis konkurrens på EU:s inre marknad för lantbrukare.

(S) Frågan är inte bara hur stor del av budgeten som ska gå till jordbruket, utan hur stöden utformas för att säkra en ökad, hållbar livsmedelsproduktion som är lönsam. Idag går stöden framförallt till stora industrijordbruk på kontinenten. Det vill vi ändra på. Vi vill att jordbruksstöden ska göras om så att det inte enbart baseras på gårdsareal utan i större utsträckning också går till mindre lantbruk och åtgärder som stöttar klimat- och miljöåtgärder.

(M) Vi är generellt skeptiska till att en så stor andel av budgeten ändå går till jordbrukspolitiken. Den viktigaste målsättningen med jordbrukspolitiken i EU bör vara att utjämna konkurrensförhållandena mellan EU:s medlemsländer. Ytterst ska jordbrukets förutsättningar stärkas genom sänkta skatter, slopade särkrav och minskat regelkrångel. De stöd som finns ska betalas ut i tid.

(KD) Kristdemokraterna anser att EU:s budgetpolitik skulle behöva göras om i grunden. Många budgetposter bör minskas eller helt slopas långsiktigt. Det behövs ett skifte i synen på de största utgiftsområdena: regional- och jordbrukspolitiken. Jordbrukspolitiken, som idag står för en tredjedel av EU-budgetens totala storlek, är i fortsatt behov av reformer.  

(MP) Jag tycker att budgeten är rimlig men att mycket mer resurser måste användas till jordbrukets gröna omställning. Idag går 80 procent av budgeten till 20 procent av lantbrukarna och ofta till ett tungt industrialiserat jordbruk. På 15 år har EU förlorat 5,3 miljoner gårdar för att det småskaliga jordbruket inte är lönsamt. Vi behöver fler bönder, inte färre, för att bli mer självförsörjande, klara målen för klimatet och skydda den biologiska mångfalden.

(SD) Det är ett normalt förhållande att industrialiserade länder, av ett flertal anledningar, har någon form av program för att det inhemska jordbruket ska finnas kvar. Det är däremot inte optimalt att skattemedel slussas via Bryssel för att komma tillbaka till svenska jordbruk med extra administrativ börda. På sikt vill vi minska EU:s inflytande över jordbrukspolitiken och därmed de krav EU ställer på jordbruken.

Vad i EU:s gemensamma jordbrukspolitik är enligt dig det bästa respektive det sämsta för Sverige?
Motivera kort!

(L) Det sämsta är med EU:s jordbrukspolitik idag är att majoriteten av EU:s klimatskadliga subventioner idag kommer från den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Politiken i EU ska möjliggöra den gröna omställningen, inte hålla den fossila ekonomin under armarna.

Det bästa är att vi har gemensamma krav på hållbart jordbruk i hela EU. Svenskt skogs- och jordbruk är redan i dag i världsklass när det kommer till hållbarhet. Med europeiska regler missgynnas inte svenska lantbrukare som redan lever upp till högt ställda krav kring miljö och klimat. 

(V) Det bästa är att det i alla fall existerar stöd som ger miljönytta, om än i för liten omfattning. Det sämsta är att så stor del av stödet gynnar stora lantgods med stora arealer och industriell djuruppfödning och som inte gynnar ett hållbart jordbruk.

(C) Det bästa: Möjligheten att bidra till att få jordbruket i hela EU att ställa om och bli mer hållbart, samtidigt som produktionen värnas. Centerpartiet vill se ännu mer styrning åt det hållet, så att EU:s jordbrukspolitik framförallt kompenserar lantbruket för sådant som marknaden i dagsläget inte gör tillräckligt: incitament för att bidra till biologisk mångfald och klimatarbetet.

Det sämsta: Regelverket är krångligt, medför mycket administration för lantbruket och länder samt låser in lantbruket i bidragsberoende.

(S) Bästa: i en orolig tid är det avgörande med en gemensam jordbrukspolitik i Europa för att säkra vår livsmedelsförsörjning.

Sämsta: regelkrångel och de dåliga förutsättningarna för biogasproduktionen. Vi vill återinföra skattefrihet för hållbara biobränslen. 

(M) Det bästa med den gemensamma jordbrukspolitiken är de gemensamma spelreglerna EU sätter för import- och export av jordbruksprodukter. Vi kan inte ha 27 olika regelverk för import och export i Europa.

Det sämsta med den gemensamma jordbrukspolitiken är den fortsatt alltför höga graden av tveksamhet kring ny teknik. Exempelvis rörande GMO.  

(KD) Det bästa är att vi blir en del av den gemensamma marknaden och detta är för ett land som Sverige – glest befolkat i Europas geografiska periferi – mycket värdefullt.

Det sämsta är att Sverige har överimplementerat en del av EU-besluten vilket leder till högre kostnader för oss utan att någon egentlig nytta uppstår. Det finns även en del onödiga detaljregleringar på EU-nivå som gör att vi vill jobba mot ett smalare men spetsigare EU.

(MP) Sämst: Vad jag har förstått från bönder så upplever många att det finns en rättsosäkerhet med tvärvillkoren som skapar en stor osäkerhet. Har du gjort ett litet fel i dokumentationen får du avdrag på hela beloppet. Det gör att många inte vågar söka framförallt miljöersättningar, eftersom det vid en anmärkning, vid kontroll, kan få alldeles för stora konsekvenser.

Bäst: Många bönder tycker att gårdsstödet är bäst eftersom det upplevs vara mer rättssäkert. Det premierar inte vad man gör, om man är “duktig eller ej”. Jag tänker att gårdsstödet kunde “vara bäst” om det förändrades så att det styrde mot lägre miljöpåverkan. Med de utmaningar vi står inför måste alla resurser vi har användas för att styra mot en omställning - även gårdsstödet. Tyvärr premierar inte EU:s jordbrukspolitik de bönder som gör mest miljö- och klimatnytta och håller hög djurvälfärd.

(SD) Det bästa är att våra livsmedelsproducenter får sälja fritt på Europas marknad och det sämsta är EU:s ständigt växande och allt mer komplicerade regelverk i kombination med att svenska producenter missgynnas av konkurrens från stora kontinentala jordbrukskoncerner som åtnjuter konkurrensfördelar genom bättre klimat, storskalig produktion eller lägre nationella krav exempelvis avseende djurskydd.

Vad är enligt dig det viktigaste som EU bör göra nu för att skapa ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart livsmedelssystem?
Motivera kort!

(L) Jordbruket är en central näring för Sverige och EU och avgörande för vår matförsörjning. EU ska säkerställa att jordbruket lyckas med den gröna omställningen. Flera saker skulle behövas komma på plats för att stärka jordbruket i Europa. 

• Tack vare ny teknik kan genmodifierade grödor anpassa jordbruket till klimatförändringar samtidigt som behovet av miljöskadliga bekämpningsmedel minskas. Dagens regler för genmodifierade grödor, som är alldeles för restriktiva, behöver liberaliseras. Att utnyttja GMO-teknik är ett måste för att spara på jordens resurser och för att stärka jordbrukets motståndskraft.
• Det ekologiska jordbruket behöver reformeras för att öka produktiviteten. Dagens ekologiska jordbruk innebär att större ytor än nödvändigt tas i bruk för att föda Europa. Det ger stor klimatpåverkan och ökar trycket mot ekosystemen i hela världen. 
• Liberalerna kommer även att driva på för att EU:s regelverk ändras så att det blir möjligt att bedriva forskning kring växtskyddsmedel. Mer träffsäkra växtskyddsmedel behöver utvecklas, växtskyddsmedel som gör det de ska och sedan snabbt bryts ner. Det ger både större skördar och är bra för miljön. 

(V) Att EU:s jordbruksstöd reformeras i grunden för ett jordbruksstöd som gynnar klimat och miljö och ett gott djurskydd, samt att stödet värnar små och medelstora lantbruk.

(C) Dessvärre fastnar politiken ofta i stuprörstänk, vilket är tråkigt då livsmedelssystemet är horisontellt. Det påverkas av jordbrukspolitiken, djurvälfärdsregler, växtskyddsmedelsforskning och begränsningar, innovationsregler, miljöregler, klimatpolitik och energifrågor. Det finns ingen silver bullet, utan det handlar om att se synergier och hela tiden fundera på vad följdverkningarna av ens politik blir.

(S) Det är viktigt att vi har en långsiktighet i vår gemensamma jordbrukspolitik, där målet måsta vara lönsamma och hållbara jordbruk, som bidrar till en ökad livsmedelsproduktion, fler jobb och hållbarhet. Generationsskiften behöver stöttas, bland annat med högre ersättningar till att unga jordbrukare, gödselhanteringen förbättras och motståndskraften stärkas genom riktade investeringar.

(M) Se till att målsättningarna när det gäller biologisk mångfald och klimat inte sker på bekostnad av lantbrukares möjlighet att sköta sitt jobb. Vi har sett den typen av tendenser både när det gäller exempelvis växtskyddsreglering och när det gäller naturrestaurering.

(KD) Att lyckas hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Hållbarhet har tre dimensioner och vi måste arbeta på alla tre fronterna. För jordbruket krävs det en gemensam EU-politik som tillgodoser goda villkor för europeiska bönder och som skapar en god grund för att det europeiska jordbruket ska kunna vara konkurrenskraftigt på den globala marknaden. Utgångspunkten måste tas i viljan att stärka svensk konkurrenskraft. Svenska bönder är världsledande i god djurhållning, särskilt vad avser att hålla nere antibiotikaanvändningen.  

(MP) Vi måste reformera jordbrukspolitiken och gå från ord till handling med strategin från jord till bord och stödja våra bönder i den gröna omställningen. Det finns om man hårddrar det fyra grundproblem med dagens jordbrukspolitik/livsmedelsystem i EU: bönderna får för dåligt betalt, maten är för dyr för konsumenterna, utsläppen från jordbruket är för stora och den biologiska mångfalden utarmas. De som gynnas av det nuvarande systemet är ett fåtal industriella storföretag som antingen äger marken eller befinner sig i slutleden av livsmedelskedjan. För att klara den gröna omställningen vill miljöpartiet reformera jordbrukspolitiken så att bönder få ersättning för resultat och värde och inte utsätts för otillbörlig konkurrens i livsmedelskedjan. Idag utsätts EU:s bönder för en konkurrens av importerade livsmedel som ofta produceras under förhållanden som varken är bra för människor, djur eller miljön. Vi behöver fler bönder som kan leva på sitt jordbruk och konsumenter ska inte betala överpriser på grund av “greedflation” och spekulationer på världsmarknaden i livsmedel. Därför vill Miljöpartiet se ett förbud för varor på EU:s marknad som inte uppfyller EU:s miljö- och djurskyddskrav. EU:s bönder ska inte straffas för att de följer våra högt uppsatta regler som är till för att skydda Europas djur och natur. För att skydda konsumenter från grundlösa prisökningar vill Miljöpartiet lagstifta mot spekulationer i livsmedel och även se över regelverken på EU-nivå för att kunna adressera oskäliga vinster i livsmedelskedjans slutled.

(SD) Det viktigaste är att tillförsäkra jordbruken ekonomisk stabilitet. Grundförutsättningen för ekologiska eller sociala investeringar är lönsamhet. Fokus bör därför ligga på de mindre och medelstora jordbruken där ägarna bor på eller nära sina marker. Då finns ett större intresse av att vårda både sina naturomgivningar och sitt sociala sammanhang. Vi anser inte att det gynnar miljön att knäcka europeiska producenter med fler och fler regleringar och rapporteringskrav, eftersom produktionen då hamnar i andra länder med lägre miljöambitioner.

Om du kunde förverkliga den för dig enskilt viktigaste reformen av EU:s jordbrukspolitik, vad skulle du göra?

(L) Den allra viktigaste reformen just nu är att reformera den gemensamma jordbrukspolitiken så att den på riktigt bidrar till gröna omställningen och inte hindrar densamma genom ineffektiva och skadliga subventioner. 

(V) Se svar ovan (att EU:s jordbruksstöd reformeras i grunden). Det skulle ge en enorm vinst för ett hållbart livsmedelssystem och för klimatet och biologiska mångfalden.

(C)Vi vill att jordbrukspengarna långsiktigt går till klimat- och miljöersättningar, till innovation och investering i produktionshöjande åtgärder som täckdikning och andra åtgärder som inte driver upp markpriser eller är kopplad till en viss produktion. Med reformer i den riktningen kan jordbrukspolitiken göra det den är till för – på ett hållbart sätt trygga vår livsmedelsförsörjning.

(S) Jag vill reformera EU:s politik för hållbara biobränslen, särskilt biogasen som inte alls ges rätt förutsättningar och har så stor potential att skapa inkomster, minska utsläpp och minska avfall. Vi socialdemokrater vill därför se en europeisk strategi för biogasen och skattefrihet för hållbara biobränslen, som kan skapa både intäkter för jordbruket, sänka utsläppen och sänka priserna på insatsvaror.

(M) Den viktigaste frågan, inte minst för Sverige, är att få på plats ökad regelefterlevnad ute på kontinenten. Särskilt när det gäller djurvälfärd och antibiotika.  Det spelar inte någon roll vad vi har för EU-regler om de inte efterföljs. Det skulle också ge jämnare spelregler för svenska lantbrukare som lever upp till högt ställda krav.

(KD) Jag hoppas få vara med om att hälsa Ukraina välkomna in i EU för det skulle berika och stärka vår europeiska säkerhet. Det skulle dock kraftfullt förändra förutsättningarna för CAP. Att reformera den gemensamma europeiska jordbrukspolitiken för att ta hänsyn till det förändrade tillståndet blir en grannlaga uppgift men en uppgift jag gärna arbetar med.

(MP) För mig personligen skulle det nog vara fossilfritt jordbruk med hög djurvälfärd. Miljöpartiet vill att alla fossila subventioner fasas ut till 2025. I Sverige subventionerade vi förra året det fossila med 31 miljarder. Vill vi verkligen stötta våra bönder kan dessa resurser istället gå till att ställa om jordbruket. Vi ger ju enorma statliga subventioner till omställningen av stålproduktion – varför inte till omställningen av livsmedelsproduktion?

(SD) Att minska rapporteringskraven och ta bort tvingande mål om viss areal med ekologisk produktion. Efterfrågan och ersättning för ekologisk produktion bör styras av marknaden och inte kommenderas fram som i en planekonomi. Om alla länder ska uppnå ekologisk produktion på minst 25 procent av arealen så kommer jordbrukens produktivitet minska och EU kommer tvingas importera från länder som inte uppfyller lika hårda krav. Därtill kommer vår livsmedelssäkerhet minska och matpriserna öka.

Om poddavsnittet

Lyssna på avsnitt #33 av podden Feeding your mind: Inför Europaparlamentsvalet: Toppkandidaterna om grön omställning, byråkrati och beredskap 

Läs mer om poddavsnittet i nyhet från SLU: Inför Europaparlamentsvalet: Toppkandidaterna om grön omställning, byråkrati och beredskap