Utmaningar och möjligheter för livsmedelssytemen

Efter att livsmedelstryggheten – dvs. människors tillgång till tillräckliga mängder och tillräckligt näringsriktig mat – länge har ökat stadigt, har situationen på senare år försämrats, framför allt på grund av konflikter och klimatförändringar.

Två miljarder människor saknar livsmedelstrygghet idag. Nästan 700 miljoner människor är undernärda på grund av kronisk hunger, och nära 300 miljoner människor lider av akut hunger. Hälften av de akut hungriga har tillkommit under 2020 på grund av Covid-19-pandemins följder.

Samtidigt ökar övervikt och fetma i nästan alla världens länder. Ungefär 2 miljarder människor på global nivå, och ungefär varannan svensk, är överviktig eller fet.

En tredjedel av världens befolkning är felnärd idag – är alltså antingen undernärd eller övernärd. Om vi inte lyckas vända trenden kan den siffran fördubblas de kommande tio åren. Felnäring i alla former drabbar både låg- och höginkomstländer. Det betyder att ekonomisk tillväxt inte är den enda lösningen – andra lösningar behövs.

En annan viktig koppling mellan mat och hälsa är antibiotikaresistens som är ett av de största hoten mot utveckling, global hälsa och livsmedelssäkerhet idag. Mer än hälften av den mängd antibiotika som används globalt idag används i lantbrukets djurhållning. Ofta som ett sätta att öka tillväxten hos friska djur snarare än för att bota sjukdom.

Ungefär en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser kommer från livsmedelssystemet, som också är den största konsumenten av färskvatten och den främsta orsaken till övergödning och förändrad markanvändning. Produktion och konsumtion av mat orsakar också stora förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster på grund av ett hårt tryck på marina resurser och för att ny mark tas i anspråk för odling och djurhållning, för att nämna ett par exempel.

De här mycket stora effekterna som livsmedelssystemet har på klimat och ekosystem riskerar att slå tillbaka då de kan minska möjligheterna att överhuvudtaget producera mat, vilket äventyrar själva grundförutsättningarna för människors matförsörjning.

Ett ohållbart svinn

En tredjedel av all mat som produceras globalt, förloras i leden mellan jord och bord. Det här svinnet innebär att all påverkan och all resursanvändning som skett längs hela produktionskedjan inte har varit till någon nytta. Det ger ekonomiska förluster i form av till exempel minskad inkomst och sämre utbyte i bearbetning och beredning. Det innebär också förlorade kalorier och näring.

Ju senare i ledet mat kasseras och ju mer resurser tillverkningen har krävt, desto värre. Animaliska produkter kräver generellt mer resurser längs produktionskedjan än vegetabilier. Det är skillnad mellan höginkomstländer och låginkomstländer i vad som går till spillo. I låginkomstländer blir det mest svinn i ledet mellan lantbruket och fram till handeln. I höginkomstländer uppstår det mesta av svinnet från handel till konsumtion.

Man kan också säga att allt detta svinn blir ytterligare en drivkraft för ökad produktion – produktion av mat som kasseras!

I utmaningarna ligger också möjligheterna

Att uppnå hållbar produktion och konsumtion av mat är centralt för att uppnå målen i Agenda 2030. Att många av utmaningarna med att uppnå hållbar utveckling finns inom livsmedelssystemet betyder också att det är här många lösningar finns.

Livsmedelssystemet har en stor betydelse för länders samhällsekonomi. Många människor får sin försörjning i systemet. En tredjedel av världens människor arbetar i lantbruket, i många låginkomstländer så många som 60 procent.

Livsmedelssystemet spelar en stor roll för oss människor när det gäller hälsa, kultur och sociala sammanhang. Tillgång till mat har också betydelse för fred och stabilitet - det påmindes vi om när FN:s World Food Programme belönades med 2020 års Nobels fredspris.

För att det globala livsmedelssystemet ska kunna bli hållbart och ge mat och god nutrition till alla behöver det transformeras. Det krävs stora samhällsförändringar och en stor omställning i produktion och konsumtion – lokalt, regionalt, nationellt och globalt.