Miljöpåverkan från den svenska kosten överskrider de planetära gränserna. I den här rapporten ges rekommendationer för hur styrmedel kan användas i för att skapa en hållbar matkonsumtion i Sverige. Förslagen är att 1) intensifiera arbetet i offentlig sektor, 2) ta fram nationella mål för en hållbar livsmedelskonsumtion och 3) utveckla och inför effektiva och attraktiva styrmedelspaket.
Miljöpåverkan från den genomsnittliga svenska kosten överskrider de planetära gränserna för matsystemet på flertalet områden. Över 15 procent av svenskarnas konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp kommer från maten. Det svenska jordbrukslandskapet har störst andel rödlistade arter av alla landskapstyper i Sverige och matimporten är förknippad med stor användning av mark, bekämpningsmedel och veterinär antibiotika i andra länder. Kosten är inte heller hälsomässigt hållbar – till exempel är 51 procent av svenskarna överviktiga och många av de vanligaste sjukdomarna och dödsorsakerna är kopplade till kosten.
I rapporten SLU Future Food Rapport nr 13: Styrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt kartläggs och diskuteras styrmedel som staten och andra offentliga aktörer skulle kunna införa för att styra svenskars livsmedelskonsumtion mot en mer miljömässigt hållbar kost. Sjutton styrmedel som verkar genom antingen kunskap och stöd, förändrade relativpriser eller reglering och krav har identifierats och tidigare forskning avseende måleffektivitet, kostnader och acceptans har överskådligt kartlagts. Utifrån rådande kunskapsläge har vi formulerat tre rekommendationer om vad offentliga aktörer skulle kunna göra för att öka takten i omställningen till ett mer hållbart matsystem.
- Intensifiera arbetet i offentlig sektor
- Ta fram nationella mål för en hållbar livsmedelskonsumtion
- Utveckla och inför effektiva och attraktiva styrmedelspaket
Kartläggningen och analysen visar att det finns ett forskningsbehov om styrmedel för en miljömässigt hållbar matkonsumtion, särskilt vad gäller kombinationer av av olika styrmedel. Men, det finns ett tillräckligt vetenskapligt underlag för att omgående utveckla och införa styrmedel för att hantera matens klimat-, miljö- och hälsopåverkan. En satsning på mål och styrmedel inom livsmedelsområdet så som skisserats ovan, ligger också helt i linje med EUs nya strategi Farm-to-Fork.
Styrmedlen som diskuteras i rapporten kan troligtvis endast åstadkomma en del av den stora, transformativa förändring som krävs för att produktionen och konsumtionen av mat ska begränsas till de planetära gränserna, men en central fråga är hur det ska gå till. Delar av svaret ligger i en förändrad livsmedelskonsumtion och här anser vi att svaret ligger i att offentliga aktörer bör utveckla och införa olika styrmedel och systematiskt utvärdera dem - det är i denna mer storskaliga implementering det verkliga forskningsbehovet ligger. Utmaningen att minska miljöpåverkan från den svenska livsmedelskonsumtionen är betydande men det finns goda möjligheter att genom nya styrmedel påverka utvecklingen i riktning mot en mer miljömässigt och hälsomässigt hållbar livsmedelskonsumtion.
