Sverige ska bygga upp livsmedelsberedskapen på nytt som en del av det civila försvaret. Mediedebatten fokuserar ofta den låga och sjunkande självförsörjningsgraden av livsmedel. Forskning från SLU visar dock att det snarare är självförsörjningsgraden av insatsmedel som diesel, handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och foder som är det stora problemet för livsmedelsproduktionen ur ett beredskapsperspektiv.
Vid SLU har projektet Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarhet och resiliens på gårdsnivå i svenskt lantbruk genomförts mellan 2015-2018. I slutrapporten från projektet ges en översikt av sårbarheten för störningar på gårdar med olika produktionsinriktning samt möjliga lösningar för att öka livsmedelsproduktionens motståndskraft genom en omställning till fossilfritt lantbruk.
Jordbruksdriften har genom den strukturomvandling och specialisering som ägt rum sedan efterkrigstiden frikopplats från lokala resurser och lokala marknader och gjorts beroende av regelbundna transporter av inte bara råvaror eller färdiga produkter ut från gården utan också av insatsmedel in till gården som drivmedel, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och foder. Den största delen av dessa insatsmedel är importerade. Det har gjort livsmedelsproduktionen beroende av en fungerande import och fungerande transporter, vilket gör produktionen mycket sårbar för samhällsstörningar.
Sårbarheten för störningar har visserligen ökat de senaste decennierna men i grunden var problematiken känd och utgångspunkt för en livsmedelsberedskapspolitik redan under det kalla kriget. En avgörande skillnad idag är att den globala uppvärmningen har blivit en viktig fråga på den politiska agendan och ses både som ett globalt miljöproblem och säkerhetshot. Behovet av klimatanpassning har stimulerat en utveckling av tekniska innovationer som syftar till att ersätta fossila bränslen och andra fossilbaserade råvaror inom samtliga samhällssektorer.
Inom jordbrukssektorn finns modeller för ett fossilfritt jordbruk som syftar till att sluta kretslopp och minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser. Det bygger på användning av biodrivmedel, förnyelsebar lokalproducerad el och alternativa gödselmedel som exempelvis restprodukter från biodrivmedelsproduktion, odling av baljväxter för kvävefixering eller återföring av näringsämnen från humanurin eller slamspridning från avloppsreningsverk.
Ett fossilfritt jordbruk med inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. De tekniska lösningarna för att ställa om till ett fossilfritt lantbruk finns redan idag men det produceras inte tillräckliga mängder av vare sig alternativa drivmedel eller gödsel för att genomföra en omställning. Den bästa livsmedelsberedskapspolitiken för ett nytt civilt försvar är därför att införa politiska styrmedel och genomföra satsningar för att snabba på en omställning till fossilfritt lantbruk.
Hör Camilla Eriksson berätta om projektet och slutsatserna i programmet Vetandets värld: Fossilfritt jordbruk kan göra Sverige mindre sårbart. (11 maj 2018, intervju av Mats Carlsson-Lénart för Sveriges Radio P1).
Planering för livsmedelsberedskap. Diagrammet ger en översikt över de frågor som bör hanteras inom planeringen för livsmedelsberedskap för att öka motståndskraften mot stora och långdragna samhällsstörningar.
1/1
Eriksson C. 2018. Livsmedelsberedskap för en ny tid. SLU Future Food Policy Brief juni 2018. Uppsala: SLU.
Eriksson Camilla 2018. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv: Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. SLU Future Food Report 2018:1. Uppsala: SLU Future Food.
Eriksson Camilla 2018. Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv: Sårbarheter och lösningar för ökad resiliens. Forskningsrapport, MSB 1223. Stockholm: MSB.
Eriksson Camilla, Josefin Heed & Sofia Sollén Norrlin 2016. Hur skulle Sveriges lantbruk drabbas av en avspärrning? Uppsala: Framtidens lantbruk, SLU.
Eriksson Camilla 2016. Finns det någon mat om det blir krig? Officerstidningen nr 4/2016, sid. 25-27.
Lars Andersson, Jan Bengtsson, Lena Ekelund Axelsson, Camilla Eriksson, Katja Fedrowitz, Klara Fischer, Hanna Friberg, Sara Hallin, Erik Hunter, Torbjörn Jansson, Pernilla Johnsson, Mikaela Patel, Lotta Rydhmer, Elin Röös, Elin Slätmo, Cecilia Sundberg, Catarina Svensson, och Erik Westholm, Malin Mobjörk, Per Wikman Svahn, Riitta Räty, Liselotte Dahlén, Daniel Oskarsson, Maria Stenström 2016. Framtidsberättelser från lantbruket år 2030. Uppsala, Sveriges lantbruksuniversitet. Avsnittet Självförsörjning, sid. 75-85, har samförfattats av Camilla Eriksson med Elin Röös och Klara Fischer.
Eriksson Camilla 2015. Kan vi producera mat i händelse av kris? Sårbarhet och resiliens på gårdsnivå i svenskt lantbruk. Faktablad augusti 2015, MSB.
Eriksson Camilla, Klara Fischer & Ebba Ulfbecker 2019. Technovisions for food security as Sweden restores its civil defence. Accepterad för publicering i Science, Technology and Society i kommande specialnumret Science, Technology and Food Security.
Eriksson Camilla & Juha Peltomaa. Preparing for a new Cold War: The re-emergence of food security as part of civil defence in Sweden and Finland. Opublicerat manus som förbereds för inskick till tidskriften Acta Sociologica.
Eriksson Camilla. Agricultural policies: From producing too much to too little. Kommande bokkapitel i: Mats Öhlén & Daniel Silander (red.) Swedish politics and the EU: How Swedish politics has transformed following EU accession. Kommande (september 2018) översättning och uppdatering av det svenska bokkapitlet 2) nedan.
Eriksson Camilla & Juha Peltomaa 2017. National food self-sufficiency following EU accession: Finland and Sweden compared. XXVII European Society for Rural Sociology Congress Proceedings, sid. 289-290.
Eriksson Camilla 2016. Jordbrukspolitik: Från överproduktion till bristande självförsörjning. Bokkapitel i: Mats Öhlén & Daniel Silander (red.) Svensk politik och EU: Hur svensk politik har förändrats av medlemskapet i EU, sid. 59-78. Stockholm: Santerus.
Sara Larsson (2018). Mat i kristider – produktionsförutsättningar, lagringsmöjligheter och kostrekommendationer. MSc-uppsats (30 hp) i livsmedelsvetenskap, Institutionen för molekylära vetenskaper, SLU.
Ebba Ulfbecker (2018). Farming for food security. MSc-uppsats (30 hp) i landsbygdsutveckling, Institutionen för stad och land, SLU.
Josefin Heed (2018). Food secure – farmer’s on their modes of production. MSc-uppsats (30 hp) i miljöhistoria, arkeologiska institutionen, Uppsala universitet.
Sofia Sollén Norrlin , 2016. Farming in case of crisis : farmers’ political trust and the social contract for food security in Sweden. MSc-uppsats (30 hp) i landsbygdsutveckling, Institutionen för stad och land, SLU.
Sveriges Radio Ekot, 8 juli. Intervju om livsmedelsberedskap (Intervju med Camilla Eriksson 7:45 min in i sändningen). Reportage av Marianne Hasslow.
ATL, 4 juli 2018. Robust livsmedelsförsörjning avskräcker fienden. Reportage av Sara Johansson.
UNT, 4 juli 2018. Sverige återupprättar livsmedelsberedskap. Reportage av Robert Gabrielsson.
Landsbygdsnätverket podd Landet, 28 juni 2018. Hur länge räcker maten - egentligen? Om krisberedskap. Intervju av Ida Lindhagen.
SVT UR Samtiden, 22 juni 2018. En post-global värld: Ett självförsörjande samhälle. 40 min långt TV-inslag med Camilla Eriksson, SLU och Fredrik Bynander, FHS inspelat under Institutet för framtidsstudier den 10 november 2017.
SR P1 Vetandets värld, 11 maj 2018. Fossilfritt jordbruk kan göra Sverige mindre sårbart. 19 min radioinslag av Mats Carlsson-Lénart.
SR P4 Extra, 11 maj 2018. Intervju om livsmedelsproduktionens sårbarheter vid kris, av Svjetlana Pastuhovic.
Falköpings tidning, 15 november 2017. Så kan den svenska maten räcka: Ändrade matvanor kan få svensk mat att räcka till fler. Reportage av Anna Kuylenstierna.
Radio P4, Värmland, 7 september 2017. Radiointervju om livsmedelsberedskap av P4 Eftermiddag.
SvD, 19 december 2016: Hur kunde vi göra oss så sårbara? Ledare av Johanne Hildebrandt.
ATL, 16 december 2016: Matförsörjningen kräver krisplanering, ledare av Greger Ekman.
Radio Sweden, 15 december 2016. Can Sweden act on Aleppo, fake news and how farming is vulnerable to crisis. Radioinslag av Loukas Christodoulou.
Landets Fria, 14 december 2016. Svenska gårdar beroende av importerad diesel. Reportage av Sara Karnehed.
DN, 13 december 2016: Vår beredskap är usel, ledare av DN:s ledarredaktion.
SVT nyheter, 13 december 2016. Ny rapport: Akut matkris hotar vid krig. Artikel på SVT:s hemsida av Rufus Jägemar.
SR P1 Morgon, 12 december 2016. Sverige illa förberett för en långvarig kris. 12 min långt radioinslag av Oskar Lodin.
SR P1 Ekot, 12 december 2016. Svenskt jordbruk skulle slås ut av långvarig kris. 2 min långt radioinslag samt artikel på SR:s hemsida av Oskar Lodin.
SvD, 12 december 2016: Jordbruket kan slås ut vid kris: ”Otroligt sårbart”, reportage av Sandra Johansson.
Extrakt, 21 november 2016: Lantbrukare inte redo för nationell krissituation. Reportage av Ylva Andersson.
Land lantbruk, 9 november 2016: Forskare: ”Planera för en krigssituation är helt nytt”. Reportage av Adam Svensson.
SVT Öst, 4 november 2016. [www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/hur-klarar-jordbruket-ett-krislage]Jordbruket sårbart vid kris. Två minuter långt TV-inslag samt artikel på SVT:s hemsida av Mikko Lindskog.
SVT Jönköping, 2 november 2016: Forskning: Jordbruk sårbart vid kris. Tre minuter långt TV-inslag samt artikel på SVT:s hemsida av Jonatan Nilsson.
SvD, 22 juni 2016: Krig och mat, ledare av Edvart Hollertz.
Ingenjören nr 2, 2016: Utan olja svälter Sverige. Reportage av Karin Virgin.
Upplands nyheter, 8 april 2016: Lantbrukets sårbarhet drabbar hela samhället. Reportage av Rose-Marie Eriksson.
Metro, 9 december 2015: Så skulle Sverige klara sig vid en blockad. Reportage av Niklas Sandberg.
ATL, 4 december 2015: Sveriges självförsörjningsgrad är 0. Reportage av Magnus Bergström.
Camilla Eriksson, under projekttiden forskare vid Institutionen för stad och land, avdelningen för landsbygdsutveckling, SLU.
Augusti 2015 – juni 2018
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och forskningsplattformen Framtidens lantbruk vid SLU
SLU Future Food