Varför mat och stad?
Ingen stad som existerar idag skulle kunna göra det utan stöd från jordbruksproduktion på landsbygden. Men denna dikotomi urbana och landsbygden utmanas alltmer när urbaniseringen accelererar, klimatförändringarna intensifieras och resursbegränsningarna utmanar jordbruksproduktionen.
I detta sammanhang utgör livsmedelsproduktionsmetoder i städer och förändrade konsumentbeteenden ett snabbt framväxande socio-tekniskt fenomen med dess rumsliga effekter och ett område som behöver ökad tvärvetenskaplig forskning och samarbete.
Med tanke på att efterfrågan och konsumtionen av livsmedel till stor del drivs av stadsområden, har särskilt städer potential att bidra till att livsmedelssystemen och urbaniseringen blir mer hållbara.
Stadsutveckling och livsmedelsproduktion har dock historiskt uteslutits från varandra, vilket överbryggar detta gap och skapar en bättre förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan stads- och livsmedelssystem kommer därför att vara avgörande för framtida hållbar utveckling.
Kombinerat med en global befolkning som förväntas nå 10,2 miljarder år 2060 (FN, 2017), där 66 procent förväntas bo i stadsområden (FN, 2014), är vikten av att genomföra åtgärder i stadsskala som utmanar ohållbar jordbruksmatproduktion och livsmedelskonsumtionssystem är stressade (Landert et al., 2017).