Hoppa till huvudinnehåll

God jul och matkultur

På den här sidan har vi dukat ett smörgåsbord av god kunskap inför julen. I år bjuder vi på en adventskalender i fyra avsnitt med filmer om julmat och hållbarhet. God jul från SLU Future Food!

Första advent: Julmaten och klimatmålen

Sällan är maten så i fokus som vid våra högtider; men för den som vill äta hållbart finns mycket att tänka på kring jul. Under december bjuder SLU Future Food på fyra adventsfilmer om julmat med vår måltidsexpert Richard Tellström. Första adventsfilmen handlar om julmaten och klimatmålen.

Andra advent: Julmaten och den sociala hållbarheten

Maträtterna på julbordet kan variera men berättar på olika sätt om vårt ursprung, vår släkt och vår familj. I vår andra adventsfilm reflekterar Richard Tellström, måltidsexpert vid SLU Future Food, över julmaten och den sociala hållbarheten.

Tredje advent: Julbordets traditioner

Julaftonsmåltiden är Sveriges äldsta levande mattradition. Men både maten, kombinationerna och till och med måltidsrytmen präglas faktiskt ändå på sitt sätt av nytänkande. I vår tredje adventsfilm reflekterar Richard Tellström över julbordets historiska förankring - och förändring.

Fjärde advent: Julmat – från överdåd till hållbarhet

Julbordet har av tradition kommit att bli ett överdåd av fisk och kött. I klimatomställningen skulle julmåltiden kunna bli mer hållbar, till exempel med akvatiska inslag som tång, alger, skaldjur och fiskar som vi ratar idag. Kanske julmåltiden blir en än större samtalsskapare, om den utmanar till nytänkande förankrat i traditionen?

Bild från fjärde advents-filmen.
Sex personer sitter vinterklädda vid en bord med mat på. Det är mörkt ute och ljus hänger i träden. Foto.

Jultraditioner med förhinder

Corona-julen 2020 innebar en kris – kunde julen alls firas? Villrådigheten blev till ett sållande bland traditionerna och man frågade sig vilka maträtter som egentligen bar på julen kärna. Framtida traditioner såg också dagens ljus, som utejulen med släkten, den digitala julens gemenskap, färdiga julmatskassar och take-away-jul utan skam.

Richard Tellström, docent i måltidskultur, har skrivit en rapport som beskriver förändringen av jultraditioner, livsmedelskonsumtion och svenskarnas julfirande till följd av Covid-19-pandemin.

Julaftonsmåltiden – årets enda riktiga mattradition

Varför har vi skinka på julbordet? Hur gör de som kommer till Sverige utan en kulturell historia av julkorv, dopp-i-grytan och lussebullar? Varför blir julbordet en tidsresa? Läs Richard Tellströms tankar om detta här!

Julmat. Foto.

Pepparkakan går tillbaka till framtiden

Den 9 december firas pepparkakans dag. Även om den inte slagit igenom lika starkt som kanelbullens dag, är december tveklöst pepparkakans månad för svenska folket. Läs måltidsforskaren Richard Tellströms betraktelse över pepparkakan genom tiderna.

Pepparkakor med glasyr på. Foto.

Social livscykelanalys av svenskt griskött

Ur ett socialt perspektiv är produktionen av griskött bättre för grisar i Sverige än för grisar i Europa i genomsnitt, enligt en social livscykelanalys utförd av forskare vid SLU.

Två grisar går utomhus, foto

Juläpplen med tradition

Äpple är en frukt som starkt förknippas med svensk jul. Vilka äpplesorter kan då kallas juläpplen? Här berättar nationella genbanken om äpplets jultraditioner och tipsar om några passande sorter.

Rött äpple på vit bakgrund, med grankvistar och kanelstänger. Foto.

Julgröt av kulturspannmål?

I ett forskningsprojekt vid SLU undersöks gamla spannmålssorter. Syftet är att studera potentialen hos kulturspannmål i ekologisk produktion. På den här sidan kan du läsa mer om projektet och hitta tips på hur du kan använda kulturspannmål i bröd och gröt.

På ett bord ligger flera brödlimpor, händer håller på bröden.

Hållbart foder till odlad fisk

Läckerheter som lax och röding har en given plats på julbordet. Men om odlad fisk ska vara hållbar krävs att fodret är hållbart. Kan mjölmask, mussla, fluglarver och restprodukt från åkerböna ersätta konventionella foderråvaror?

Regnbågslax på is i butik. Foto.

Vad är lokalproducerat?

Lokalproducerat, även kallat närproducerat, är begrepp som används för att beskriva att produktionen skett i närområdet. Men det finns ingen officiell standardiserad definition av vad som menas med närområdet.

Rödlök i en låda som bärs av en man, foto

SLU svarar på frågor om sill/strömming

Här svarar experter från institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) på frågor om sill/strömming i Östersjön.

Sill i burk med potatis och bröd vid sidan. Foto.

Matiga temasidor

Jul och mat hör ihop. Men det väcker också funderingar kring frågor om hållbar matkonsumtion. På våra temasidor finns massor av matnyttig kunskap, kryddad med forskning från SLU.

Publicerad: 21 november 2024 - Sidansvarig: futurefood@slu.se
Loading…