Kontaktinformation
SLU Future Food
- Nyhetsbrev / Newsletter Food for thought
- LinkedIn SLU Future Food
- Podd Feeding your mind
- YouTube SLU Future Food
Containerdykning efter mat, eller mat-dumpstring, innebär att leta efter (nyligen) slängd mat med avsikt att äta den. I de flesta fall har maten i containrar slängts för att butiken inte ansett att den har tillräckligt god kvalité, har passerat bäst-före-datum eller sista förbrukningsdag, eller inte ser aptitlig ut av andra anledningar. En avsikt med mat-dumpstring är att minska mängden mat som slängs, vilket i sig är bra, men kan vi bli sjuka av att äta mat som har slängts av olika anledningar?
Det finns ett stort antal olika sjukdomar som kan spridas via livsmedel, två exempel är bakteriesjukdomarna campylobacter infektion och salmonella infektion. På årsbasis i Sverige rapporteras att mer än 3000 personer insjuknar i campylobacterios och ca 700 personer i salmonellos. Det är dock ett stort mörkertal eftersom uppskattningsvis endast en av 50 insjukna personer kommer till kännedom (statistik hämtad från Folkhälsomyndigheten).
Livsmedelsburna sjukdomar orsakar ett stort personligt lidande och stora ekonomiska förluster både för den insjuknade personen, i form av sjukskrivning, och för samhället i stort. Det finns ingen specifik information om personer som har insjuknat efter att ha ätit livsmedel som har plockats ur containrar.
Generellt kan man anta att mat som är möglig, missfärgad eller smakar illa inte äts. Problemet är då de livsmedel som har kastats ser bra ut, luktar och smakar normalt och inte har någon missfärgning, men innehåller bakterier som kan göra oss sjuka.
Sjukdomsframkallande organismer (som bakterier, virus, parasiter och mögel) kan finnas i maten från början efter förorening tidigare i produktionsledet, t ex vid skörd av vegetabilier eller vid slakt. Dessa organismer kan även finnas i maten efter så kallad korskontaminering då maten förorenas via köksverktyg eller via direktkontakt med andra livsmedel i exempelvis en container.
För flera typer av matvaror som har slängts är risken att insjukna små efter att man ätit dem, t ex bröd som precis har passerat bäst-före-datum, konserver eller andra torra matvaror.
Risken är betydligt större för matvaror som ska förvaras kylda, till exempel kött- och fiskprodukter. I dessa produkter kan det finnas bakterier som snabbt kan föröka sig om förhållandena är de rätta, t ex vid en förhöjd temperatur, och därmed kan de utgöra en hälsorisk. Det finns även sjukdomsframkallande bakterier som kan växa i kylskåpstemperatur, t ex i kallrökt lax, och där sista förbrukningsdag är viktigt att följa.
Vad gäller frukt och grönsaker märker man snabbt om de har blivit skämda eller mögliga och det är lätt att skära bort sådana delar. Detta gäller dock inte för mat med ett högt vatteninnehåll, t ex sylt och mjukost, där eventuellt mögel snabbt sprider sig i hela produkten.
Vissa livsmedel kan även innehålla mögelgifter som farliga för hälsan innan livsmedlet luktar och smakar mögel. Det kan även finnas en hälsorisk med färdigskurna grönsaker om de har förvarats i för hög temperatur under för lång tid. Detta gäller exempelvis färdigskurna lunchsallader.
Texten är skriven av docent Sofia Boqvist och professor Ivar Vågsholm som arbetar med livsmedelssäkerhet vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap på SLU i Uppsala.
Hur länge är yoghurt ätbar? Ingrid Strid, matsvinnsforskare vid SLU, guidar ossi den här kortfilmen genom en provsmakning av yoghurt med ett år gammalt bäst-före-datum. Många matvaror kasseras i onödan. Genom att vi alla skaffar oss bättre kunskap om vilka matvaror man kan äta tryggt efter bäst-före-datum kan vi gemensamt axla utmaningen att minska matsvinnet.
SLU Future Food
Food safety challenges and One Health within Europe, Boqvist et al. Acta Vet Scand, 2018