Mjölkens särställning i den svenska matkulturen

Genom historien har kon och därmed mjölken en särställning i Sverige. Riktigt viktig blir den först under 1800-talets andra halva, då som en del av de framväxande folkrörelserna och förstås Folkhemmet. Under samma tid gick mjölken från att ha varit en produkt som sedan årtusenden förädlades av kvinnlig sakkunskap och ansvar, till att under 1900-talet bli en manlig och standardiserad produkt med hjälp av naturvetenskap och mekanik.

Mjölkens politiska laddning började med den kooperativa mejerirörelsen under 1800-talets andra hälft. Skiftet gick från en privatägd verksamhet skött av bönder eller av herrgårdar till en hög grad av andelsmejerier.  

Mjölken som en symbol för solidaritet

Mjölken blev symbol för en ny typ av solidaritet som jordbruket inte hade drivits med tidigare. Kooperationer krävde tillit kring en ekonomisk investering då självhushållet ersattes med en ren pengaekonomi. Mejeriföreningen hade nu en stämma som tillsatte ledningen och ägarna kunde få återbäring, förutom betalt för sin produkt. Det här samarbetet finns kvar än idag inom ramen för t.ex. Arla Foods.

Mjölkens hantering i en industriellt kontrollerad process innebar att kvaliteten utvecklades men också att den standardiserades och många smör- och ostsorter togs ur sortimentet. Det behövdes när produkterna skulle jämföras på kommersiella marknader. Europeiska ost- och smörtillverkare tävlade om att få utställningsmedaljer för hög kvalitet. Ännu idag delar mjölkorganisationerna ut medalj till de bönder som levererat felfri mjölk under 20-25 år.

Ett gränsskydd mot mjölk

Mjölken blev tidigt en nationalistiskt laddad produkt. När vetenskapen upptäckte att mjölk kunde bära tuberkulossmitta bestämdes ofta att ingen mjölkråvara fick passera en nationsgräns. Även så hos oss. Det gjorde att Sverige ända till EU-inträdet 1995 hade ett gränsskydd mot mjölk.

Med utbyggda kylmöjligheter i det sena 1800-talet blev mjölken nu en vardaglig dryck året runt, inte minst med hjälp av nutritionsvetenskapen. Begreppet folkhälsa vann gehör hos politikerna. Mjölken bidrog till det man kallade för ”folkkraft” och att skapa ett gott ”befolkningsmaterial”.

Alla elever ska dricka mjölk!

På 1920-talet föddes organisationen Mjölkpropagandan. Målet var att få alla landets elever att dricka mjölk. Ordet ”skolmjölk” introduceras 1929. Det är ännu idag ett laddat begrepp. Den kommunpolitiker som högt tänker tanken att ersätta skolmjölken med vatten uthärdar inte mer än ett dygn i den föräldrastorm som uppstår. Länge har mejerierna haft ensamrätt på att göra reklam för sin produkt i skolmatsalarna.

Jag minns från min egen tid i småskolan på 1960-talet att vi fick rita bilder som skulle visa varför mjölk var en så bra produkt. Min teckning blev bäst i klassen så jag vann ett halvt kilo smör från det lokala mejeriet.   

Bönderna garanterades skydstullar och prisstöd

Mjölkens politiska fundament gjuts slutligt 1933 med Kohandelsuppgörelsen mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet (nuvarande Centerpartiet). I den garanterades bönderna skyddstullar och prisstöd på vissa jordbruksvaror. Under krigsåret 1940 tillkom de formella statsstöden. Som mest subventionerades mjölken under 1960-70-talen med upp till 50 % av priset.

Planerna på ett höjt mjölkpris 1972 skapade stora demonstrationer av de s.k. Skärholmsfruarna. Statsminister Olof Palme blev till slut tvungen att gå med på att införa ett prisstopp på en del mejerivaror.

Mjölken - en politiskt laddad produkt

EU har idag ett särskilt mjölkstöd som skolor kan ansöka om från Jordbruksverket så i någon mening är mjölken alltjämt en politiskt laddad produkt. För att få stödet måste skolorna sätta upp en EU-affisch i matsalen.

Mjölkens speciella politiska status märks också i valrörelserna där alla partiledare pluggar på vad en liter mjölk kostar. Att inte veta mjölkens pris kan ses som en signal på att man har distanserat sig allt för långt från ”vanligt folk”. Det kan bli ett för högt politiskt pris.

Richard Tellström