Mjölkpriset – mer än bara utbud och efterfrågan

Mjölkpriset kan förstås förklaras utifrån ekonomisk teori, men först måste vi fundera på produkten ”mjölk” som lantbrukaren säljer. I vilken utsträckning går det att göra produkten annorlunda mot produkterna som andra lantbrukare säljer?  I ett första skede antar vi att alla lantbrukare säljer så kallade homogena varor, det vill säga alla säljer likvärdig mjölk till mejeriet. Vi har en situation med relativt sett många lantbrukare, men som Carin Martiin beskrev i sin text ”Mjölk och mejeri i ett föränderligt samhälle”, i princip endast en möjlig köpare, mejeriet. Varje lantbrukare kan sälja i princip hur mycket mjölk som helst till köparen.

Efterfrågan och utbud

Så ekonomisk teori föreslår att priset å ena sidan styrs av hur mycket köparen är villig att betala för produkten och å andra sidan av hur mycket det kostar för säljarna att få fram produkten. Betalningsviljan bestämmer den så kallade efterfrågefunktionen.  Detta styrs av köparens värdering av produkten, som i sin tur bestäms av vad denne faktiskt kan göra med produkten. Till exempel producera dryckesmjölk, ost och mjölkpulver och till vilket pris det går att sälja dessa produkter. Förenklat kan man säga att ju lägre pris, desto mer efterfrågas.

Säljarnas produktionskostnader bestämmer den så kallade utbudsfunktionen. Säljarna antas bara vilja delta på marknaden om deras produktionskostnader täcks av försäljningspriset. Förenklat gäller att ju högre pris, desto fler säljare kan delta och desto större blir utbudet. I fallet mjölk, där det som sagt för de flesta lantbrukare i praktiken bara finns en köpare, kompliceras analysen ytterligare genom att en enda köpare representerar hela efterfrågan. Detta kan leda till priser som är lägre än köparens marginalvärdering av produkten.

En drivande framtidstro

Det är förstås en förenklad analys som målas upp här. En del lantbrukare fortsätter att leverera mjölk trots att det sker med förlust och deltar alltså i marknaden trots att produktionskostnaderna inte täcks. Anledningar till detta kan vara att man tror att priset kommer att öka framöver när mejeriets möjligheter att få avsättning för mjölken förbättras. Mjölkproduktion kräver stora investeringar som gör att det inte är så enkelt att vare sig ge sig in på mjölkmarknaden eller lämna den. Men i stora drag förklarar analysen faktorer som påverkar mjölkpriset.

Vad kan då enskilda lantbrukare göra för att påverka mjölkpriset?

Produktdiversifiering är en möjlig väg. Detta innebär att man lyfter fram vissa egenskaper hos mjölken som gör köparen villig att betala mer. Från ett ekonomiskt perspektiv innebär detta att säljaren påverkar efterfrågan. I stället för ett antagande om att man kan sälja hur mycket som helst vid varje givet pris, uppstår en situation där priset är olika vid olika kvantiteter. I sådana situationer kan säljaren uppnå ett försäljningspris som överstiger marginalkostnaden för produktionen. Vi ser en del initiativ av detta slag i praktiken. Det kan handla om lantbrukare som själva processar och marknadsför mjölken. De som lyckas får mjölken att i köparens ögon inte längre att framstå som en homogen produkt. Istället uppfattas den som en diversifierad produkt som skiljer sig från den andra lantbrukare levererar. Från lantbrukarens perspektiv gäller det att tillse att produktegenskaperna fortsatt kan uppfattas som unika. Annars kommer inte det högre priset att bestå på sikt.

Helena Hansson – Professor vid Institutionen för ekonomi; Jordbrukssektorns ekonomi