Forskningsprogrammet "Hållbar produktion och konsumtion av mjölk"

De sex projekten sträckte sig från den individuella kon, till miljöpåverkan på gårdsnivå, till nyttan och nya möjligheter med gräsvallen till kombinationen av miljö- och folkhälsoaspekter för kostrekommendationer. Hela livsmedelskedjan var inkluderad. En majoritet av projekten berörde även FAO:s rekommendationer på områden för ett minskat totalt utsläpp från mjölkproduktion och ökad produktionseffektivitet.

Sammanfattning av programmets resultat

Några av de viktigaste resultaten från projektet är:

• Kostens näringstäthet är en lämplig indikator för att beskriva matens hälsoeffekter, som till exempel kan inkluderas i en livscykelanalys (LCA).
• Baserat på nationell data kunde indikatorer för ekosystemtjänster tas fram. Dessa visar att de varierade landskapen på gårdar med idisslare bidrar med många viktiga ekosystemtjänster.
• Svenska mjölkgårdar har över tid haft högre kolinlagring i sina jordar än andra driftsinriktningar vilket även minskar klimatavtrycket för mjölken väsentligt.
• Mjölkproduktionens hållbarhet, lönsamheten inkluderad, förbättras av att öka kornas medellivslängd med ca ett år jämfört med idag.
• Fodereffektivitet är ett säkrare mått att använda i avelsarbetet än metanutsläpp för att minska klimatpåverkan från mjölkkorna.
• För att kunna beskriva livsmedelssystemets hållbarhet måste livscykelanalysen kombineras med andra modeller för hållbarhetsbedömningar.
• Trenden mot allt större och färre enheter och högre mjölkavkastning per ko ger ökad ekonomisk effektivitet och lägre klimatpåverkan per kg mjölk, men skapar problem för biodiversitet och resiliens. Ny teknik skulle kunna möjliggöra en större variation i hur mjölkproduktionen bedrivs.
• Mjölkproduktion, med olika produktionsinriktningar, spridd i hela Sverige är en nödvändig insats för att säkra svensk matförsörjning och biologisk mångfald, i linje med Nationella Livsmedelsstrategin. En förutsättning är att alla intressenter hjälps åt.