-
Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Simuleringsstudier visar att det är mera hållbart ur flera perspektiv att behålla korna längre. Genom att förbättra hälsa och fertilitet hos mjölkkorna kan livslängden öka upp till 3,8 laktationer, dvs ett år längre än vad som är genomsnittet i svenska besättningar idag. Ökad livslängd ger minskad miljöbelastning genom mindre utsläpp av metan och det är mera lönsamt för lantbrukaren genom att färre rekryteringskvigor behövs. Mjölkkvaliteten försämras inte om korna blir lite äldre. -
Förbättrad hållbarhet inom mjölkproduktion genom förbättrad fodereffektivitet
Fodereffektiva kor smälter fodret mer effektivt och använder den omsättbara energin bättre för underhållsbehov och produktion. Koldioxid i nötkreaturens utandningsluft har visat sig vara en bra mätare på fodereffektivitet och det kan mätas med en apparat som kallas GreenFeed. Att ha friska djur är en viktig del för att uppnå hög fodereffektivitet. Det finns en korrelation mellan juverhälsa (mätt som celltal) och fodereffektivitet. Höga celltal ger alltså sämre fodereffektivitet, försämrad djurhälsa och ökade metanutsläpp. -
Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet
I projektet har forskarna kvantifierat olika ekosystemtjänster från mjölkproduktionen jämfört med andra driftsinriktningar. En av dessa viktiga ekosystemtjänster är kolinlagring i matjorden vars utveckling på olika gårdstyper utvärderades under en tioårsperiod. -
Inkludering av nutrition- och hälsoaspekter i livscykelanalyser av livsmedelsprodukter
Inom projektet har olika metoder för att mäta näringstäthet och dess lämplighet och möjlighet för användning inom livscykelanalyser (LCA) av livsmedel utvärderats. Näringstäthetsindexet "Nutrient Rich Food" kan vara en användbar indikator för att beskriva livsmedels- och kostens hälsoeffekter och för att hjälpa konsumenten att välja mer hälsosamma livsmedel. -
Metoder och rekommendationer för miljöutvärdering av jordbruk och dess livsmedelsproduktion
Livscykelanalys är en otillräcklig metod för att analysera hela livsmedelssystemet. Forskarna har visat att man genom att kombinera fyra metoder; livscykelanalys, ekosystemtjänstanalys, analys av skördegap (yield gaps) och agro-miljöindikatorer, kan få ett mer heltäckande ramverk för miljösystemanalys. -
Indikatorer och scenarier för svensk mjölk
I det här tvärvetenskapliga projektet samlades forskarna från alla projekt i programmet "Hållbar produktion och konsumtion av mjölk" för att undersöka hur mjölkproduktionen har sett ut, vad som har hänt de senaste årtiondena och att diskutera vägval för framtiden.
Forskningsprojekt
De här sex for forskningsprojekten ingick i programmet "Hållbar produktion och konsumtion av mjölk ". Forskningen syftade till att skapa förutsättningar och genera ny kunskap för en mer hållbar mjölkproduktion.
Publicerad: 08 februari 2024 - Sidansvarig: futurefood@slu.se
Loading…