Kolinlagringen var signifikant högre på mjölkgårdar och det fanns ett positivt samband med kolhalt i mark och andel vall på gården. Kolinlagringen i matjorden minskade mjölkgårdarnas klimatpåverkan med 1,4 ton koldioxid per hektar och år. Detta motsvarar en minskning på ungefär 0,22 kg koldioxid per kg mjölk när klimatnyttan fördelades mellan mjölken och köttet från mjölkkorna. I pågående studier fortsätter nu forskarna att undersöka olika indikatorer och sätt att mäta biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Globalt sett innehåller marken mer kol än världens vegetation och atmosfär tillsammans. Det betyder att även en liten ändring i kolförrådet kan ha en betydande effekt på jordbrukets klimatpåverkan.
Inom den miljöövervakning av svensk åkermark som bedrivs vid SLU sedan mitten av 1990-talet görs återkommande jordanalyser på fasta provplatser, bland annat avseende kolhalten. Forskarna kombinerade data från denna mark- och grödoinventering med uppgifter om gårdarnas driftsinriktning på respektive provtagningsplats. På så sätt kunde de få ett mått på hur markens kolinnehåll har förändrats över tid och de utvärderade sedan vilken effekt kolinlagringen kan ha på den svenska mjölkproduktionens klimatpåverkan.
Högst kolinlagring på mjölkgårdarna
Forskarna jämförde analyser av matjordsprover från två inventeringar på 159 mjölkgårdar, 86 nötköttsgårdar, 318 växtodlingsgårdar och 13 grisgårdar, tagna på samma platser under åren 2001–2007 och 2011–2017. Kolinlagringen på mjölkgårdar jämfördes sedan med klimatvärden som används i livscykelanalys av mjölk.
De största kolförråden fanns på nötkötts- och mjölkgårdarna och ökningen över tioårsperioden var högst på mjölkgårdar. Det fanns också ett positivt samband mellan kolförråd och andel vall på gården. Kolinlagringen var betydligt större än vad som vanligtvis brukar ingå i LCA-analyser - om det ens inkluderas. Kolinlagringen i matjorden minskade mjölkgårdarnas klimatpåverkan med 1,4 ton koldioxid per hektar och år. Enligt forskarnas beräkningar motsvarar detta en minskning på ca 0,22 kg koldioxid per kg mjölk när klimatnyttan fördelades mellan mjölken och köttet från mjölkkorna.
– Minskningen av mjölkens klimatavtryck på grund av kolinlagring i matjorden är större än vad många tidigare studier kommit fram till genom modellering. Den motsvarar ungefär en femtedel av alla växthusgasutsläpp från typisk svensk mjölkproduktion, säger Pernilla Tidåker, som också är medförfattare.
– Vår studie visar att det är viktigt att ta hänsyn till förändringar i inlagrat organiskt kol på gårdarna när vi bedömer svenska mejeriprodukters klimatpåverkan. Kolinlagring kan ha en stor inverkan på mejeriprodukternas klimatavtryck, avslutar Pernilla.
Långliggande försök visar att även en liten andel vall i växtföljden har positiva effekter. En insådd vall kan höja markens kolförråd med flera hundra kilo per hektar och år jämfört med odling av endast ettåriga grödor. Baserat på SLF-projektet om kolinlagring och resultat från olika långliggande försök har de involverade forskarna skrivit debattartiklar som kritiserat det borttagna vallstödet. Man menar att vallstödet borde återinföras och till och med öka för att minska klimatpåverkan och förbättra markbördigheten vilket kan dämpa effekten av klimatförändringar.
Gårdar med idisslare positivt för många ekosystemtjänster
I ett annat delprojekt analyserades indikatorer för ekosystemtjänster för olika driftsinriktningar. Studien är den första som kopplar indikatorer till driftsinriktningar i Sverige på denna skala och inkluderade 71 % av gårdarna och 82 % av jordbruksmarken i Sverige. I studien undersöktes hur nivån på olika indikatorer för ekosystemtjänster skiljer sig mellan olika slags gårdar i närheten av varandra.
Indikatorerna utgick från tillgänglig data, som till exempel Jordbruksverkets blockdatabas och andra kartmaterial. Resultaten visar att små gårdar och gårdar med idisslare har mer småbiotoper, naturbetesmarker och bättre växtföljder, vilket gynnar pollinering, biologisk kontroll av skadegörare, kolinlagring och markbördighet, jämfört med närliggande gårdar som specialiserat sig på växtodling. Ökad djurtäthet bortom ungefär en djurenhet per hektar ledde dock inte till bättre värden på indikatorerna.
En tredjedel av mjölkens klimatpåverkan kan fördelas på andra nyttigheter än mjölk och kött
I en tredje studie, som till viss del finansierats via SLF, analyserades utfallet av att fördela klimatpåverkan på mjölk, kött samt andra ekosystemtjänster. Vanligtvis tas endast hänsyn till de livsmedel som produceras när klimatpåverkan beräknas vilket riskerar att viktiga ekosystemtjänster utöver jordbruksprodukterna förbises. I studien inkluderades därför även olika stödjande ekosystemtjänster.
Den totala klimatpåverkan fördelades genom ekonomisk allokering vilket innebar att påverkan fördelades utifrån produkternas ekonomiska värdering. Resultaten visade att ca en tredjedel av mjölkens klimatpåverkan kan fördelas på andra nyttigheter än mjölk och kött. Viktigt att notera är att utsläppen totalt sett inte minskar men resultaten kan ändå vara intressanta att lyfta till olika intressenter och beslutsfattare.
Under våren 2024 fortsätter projektet med ytterligare fördjupade analyser med avseende på olika indikatorer för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Projektledare:
Pernilla Tidåker
Pernilla.Tidaker@slu.se
Telefon: 076- 810 53 83
