I det här tvärvetenskapliga projektet samlades forskarna från alla projekt i programmet "Hållbar produktion och konsumtion av mjölk" för att undersöka hur mjölkproduktionen har sett ut, vad som har hänt de senaste årtiondena och att diskutera vägval för framtiden.
Klimatförändringarna kommer i framtiden ge stora konsekvenser för mjölkproduktionen, både lokalt och globalt. På grund av mer extrema väderförhållanden, så som torka eller regn, kommer zoonoser sannolikt få en ny utbredning och spridningsmönster bland nötkreaturen. Dessa konsekvenser är potentiella risker för att både försämra produktionen på nationell nivå och för importen av livsmedel.
Det är därför nödvändigt att diskutera framtida scenarion där nationell livsmedelsproduktion tas med i beräkningen och där lärdomar från det förflutna beaktas. Genom att öka självförsörjningsgraden i Sverige kan vi säkra upp tillgången på livsmedel i kristider och skapa möjligheter för en hållbar framtid.
Med fyra decennier av bransch-tidningen Husdjur som huvudsakligt källmaterial har Carin Martiin, agronom, agrarhistoriker och tidigare mjölkproducent, fångat fyra decenniers vardag och dramatik i och omkring de svenska ladugårdarna. Vad är det som har hänt, och hur har mjölkproducenter och olika företrädare för Mjölksverige resonerat?
När studien inleds vid årsskiftet 1979/80 har strukturomvandlingen redan gått hårt fram. Hur den skulle fortsätta omforma jordbruket var svårt att föreställa sig, liksom vi idag kan ha svårt att föreställa oss hur historien om svensk mjölkproduktion kommer att fortsätta, och att den kan ta olika vägar.
Facit vid utgången av år 2019 visar att antalet kor mer än halverats sedan 1980 och bara 7,5 procent av mjölkgårdarna fanns kvar. Den totala mjölkavkastningen per ko hade gått upp men samtidigt hade den totala mjölkproduktionen i landet minskat. Detta trots bilden av att många producenter haft en stark vilja att fortsätta med korna. Ändå blev det inte så för många producenter.
Strukturrationaliseringen sågs, av olika medverkande i tidningen, länge som ofrånkomlig. Effektivisering och ökad avkastning upprepades ofta som det enda möjliga sättet för att stärka de kvarvarande producenterna. Man insåg dock inte riktigt att processen skulle fortsätta, och inte heller att de unga duktiga ”framtidsbönderna” med ideala ladugårdar inte skulle vara det för alltid.
På gårdsnivå kan förändringarna sammanfattas som färre men större mjölkföretag, kraftigt ökat antal kor per besättning; och en intensiv och mycket kapitalkrävande produktion med hög grad av digitalisering och automatisering. Det hela har drivits av två omfattande systemförändringar: en övergång från statligt reglerade priser och inhemskt fokus till exponering på den internationella mejerimarknaden, och ett omfattande teknikskifte i ladugårdarna. Processerna har gått snabbt och deras genomslagskraft var svårförutsägbar.
Under den period som tidningen studerats har producenterna ständigt uppmuntrats i termer av framtidstro och svenska värden, och om att ”det blir snart bättre”. Man har också vidarebefordrat en stark självbild. Indirekt har dock formuleringarna indikerat en förståelig oro för framtiden.
– Sektorns företrädare har också sökt lösningar, även om det är oklart vad man egentligen velat rädda: korna, mjölkbönderna, gårdarna, mjölkavkastningen, den goda osten och/eller jobben runt omkring, säger Carin Martiin.
Resultaten från Carin Martiins studie har publicerats i SLU Future Food rapport nummer 24.
Utvecklingen under de senaste 30 åren vad gäller mjölkproduktionens hållbarhet har också analyserats utifrån befintliga data från en rad olika källor från Jordbruksverket, kokontrollen etc. Forskningsresultat visar att under de senaste 30 åren har antalet mjölkgårdar minskat drastiskt och det har skett en storleksrationalisering.
Metanutsläpp/kg mjölk har minskat samtidigt som det skett en försämring vad gäller mjölkens bidrag till biologisk mångfald genom att andel naturbetesmarker minskat och fältstorleken ökat. Djurhälsan har förbättrats. Den kraftiga trenden mot större gårdar har drivit många mjölkproducenter ur verksamheten, samtidigt som de återstående mjölkbönderna endast har marginellt förbättrad ekonomisk livskraft. Andelen äldre mjölkbönder har dessutom ökat vilket innebär en oro för problem vid framtida generationsskiften och att det går för långsamt att få in en ny generation.
Vidare har två workshops genomförts inom projektet med syfte att lyfta fram positiva bas- och mervärden i svensk mjölkproduktion, prioriterade hållbarhetsaspekter och viktiga värden samt framtidsbilder. På workshoparna deltog, förutom forskare, representanter från Arla, Coop, Skånemejerier, RISE, Norrmejerier, Axfood, WWF, SVA, RISE och LRF samt mjölkbönder. De positiva värden som särskilt lyftes fram var mjölkproduktionens bidrag till hållbara och näringsrika livsmedel, dess bidrag till landets matförsörjning och livsmedelsberedskap, liksom en levande landsbygd.
Mjölkproduktionen har också möjlighet att, i mycket större omfattning än vad som är fallet idag, bidra till ökad biologisk mångfald och fler ekosystemtjänster, men då behöver förändringar ske i produktionen och stödsystemen.
För att verkligen kunna bidra till ökad livsmedelsberedskap och matförsörjning måste gårdarna spridas mer över landet och möjligheterna vidgas för mindre gårdar att vara livskraftiga. Detta är förändringar som kräver insatser från samhället och framför allt från myndigheterna.
Från handelns sida betonades de traditionella mervärdena, som svensk mjölkproduktion vanligtvis förknippas med och skulle kunna bidra med i större omfattning, nämligen; god djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning, biologisk mångfald och att korna får gå ut på bete. Handeln uttryckte på workshoparna att de gärna vill kunna marknadsföra dessa mervärden från svensk mjölkproduktion.
På en workshop diskuterade deltagarna att mjölken kan bidra till vår livsmedelssäkerhet. I Sverige har vi marker som lämpar sig väl för mjölkproduktion. Det är viktigt att utforma ett livsmedelssystem som är mindre sårbart för hot utifrån, och där skulle mjölkgårdar kunna utgöra en viktig pusselbit. Den kvävefixerande vallen gör till exempel att även ogödslade vallar genererar betydande skördar och ökar dessutom avkastningen för grödor som följer efter vallen. Mjölkproduktionen har därmed en potential att utgöra en grundpelare för beredskapen i samhället.
Mjölkproduktionen är fortfarande i mångt och mycket landsbygdens motor, den håller landsbygden i gång och genererar stor återinvestering i landsbygden. Regelverken behöver dock ses över. Exempelvis måste det gå snabbare att få beviljat investeringsstöd. Stödsystemen måste anpassas så att de stöttar de miljövärden som samhället vill värna om.
Forskarna är helt eniga om att vallstödet måste återinföras och gärna stärkas. De har också vid flera tillfällen, vid seminarier och föredrag, lagt förslag på ett omkretsbaserat stöd, som skulle kunna gynna den biologiska mångfalden (publicerades första gången 2018 av Cederberg m fl.). Ett annat exempel på en enkel indikator, som skulle kunna vara användbar i till exempel mejeriernas hållbarhetssystem, är areal vall/ton mjölk eller kanske ännu hellre, vall-andel i foderstaten. Det skulle gynna mera vall i växtföljden även på rena växtodlingsgårdar och bidra till ökad kolinlagring.
Sammanfattningsvis har projektet pekat ut flera områden som måste förändras för att stärka mjölkproduktionens hållbarhet och motståndskraft. Lantbrukarna måste få betalt för de miljönyttor som samhället vill värna. Man måste ta ett helhetsgrepp om hållbarhet och komma bort från ett ensidigt fokus på klimat och växthusgaser. För att lyckas behövs en bred allians, där man tillsammans kan staka ut vägen för en framtida hållbar, svensk mjölkproduktion. Möjligheterna finns om bara alla bidrar med sin pusselbit. På så sätt kan vi vända den nedåtgående spiralen.
Projektledare:
Pernilla Tidåker
Pernilla.Tidaker@slu.se
Telefon: 076- 810 53 83
Forskarna från de fem projekten inom forskningsprogrammet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk” har tillsammans med forskare från andra discipliner gått samman för att identifiera indikatorer som bidragit till den dramatiska strukturomvandlingen inom den svenska mjölksektorn.
What can we learn from the past? Tracking sustainability indicators for the Swedish dairy sector over 30 years
- Vetenskaplig publikation i tidskriften Agricultural Systems 2023.
SLU Future Food