En svensk mjölkko lever i genomsnitt fem år. Efter bara 2,6 laktationer tas hon av olika orsaker ur produktion och går till slakt. Längre livstid för korna borde vara mer hållbart. Det är den hypotes som forskarna i SLU-projektet har arbetat med under ledning av Mikaela Lindberg i samarbete med kollegor vid Växa. Man undersökte både lönsamhet och metanproduktion, men också mjölkens processbarhet när korna blir äldre.
Längre livslängd = ökad hållbarhet
Simuleringsstudier har gjorts på en 100-kors Holsteinbesättning med simuleringsverktyget SimHerd, i samarbete med kollegor på Växa och Århus universitet. Forskarna har tagit fram åtta olika scenarier där man undersökt effekten av besättningsstatus och rekryteringsstrategi på mängden kött och mjölk, mängden metan samt besättningens lönsamhet.
Resultaten pekar på att i simuleringen med hög fruktsamhet ökades den genomsnittliga livslängden till 3,8 laktationer, dvs ca ett år längre än vad som är genomsnittet i svenska besättningar idag. En ökad livslängd ger minskade utsläpp av metan och ett bättre ekonomiskt utfall. Den enskilt viktigaste faktorn för totalekonomin på gården är att förbättra fruktsamheten.
Man visade också att det inte lönar sig att ha ett överskott på rekryteringskvigor, om inte slaktpriset är väldigt högt. Dessutom, eftersom rekryteringskvigorna står för ungefär en tredjedel av metanutsläppen, är det också en stor miljövinst att inte ha fler kvigor på tillväxt, än vad som verkligen behövs. Sammanfattningsvis, om man jämför med en medelbesättning visar simuleringsstudierna att om man förbättrar hälsan, minskar dödligheten och förbättrar fertiliteten i besättningen får man en ökad livslängd, ökad vinst samt minskad miljöpåverkan.
Hur går det med mjölkkvaliteten?
Det finns en oro för att mjölkens processegenskaper försämras när kon är äldre. Celltalet, som vanligen indikerar att en ko håller på att få en inflammation i juvret, är normalt högre från äldre kor. Det finns dock ingen tidigare forskning på om dessa högre celltal har en negativ effekt på kvaliteten eller om processegenskaperna påverkas negativt av att korna är äldre.
Forskarna vid SLU, Åse Lundh och Monika Johansson har samlat in mjölkprover från ett antal mjölkgårdar och undersökt om det finns skillnader mellan äldre och yngre kor i celltal och andra för mejeriet viktiga egenskaper som t.ex. ostmängd, proteinprofil, plasminogenaktivitet samt koaguleringsegenskaper. De preliminära resultaten visar inga indikationer på att mjölkkvaliteten försämras hos äldre kor.
Hur resonerar lantbrukarna?
Mikaela Lindberg har också djupintervjuat lantbrukare om hur de tänker när de ersätter mjölkkorna med kvigor. Hon har undersökt hur lantbrukarna resonerar när de fattar beslut om rekrytering, att ta in nya kvigor, och hur deras strategier påverkar metanutsläpp och ekonomi. Det finns tidigare studier som visar att man ofta tar in fler kvigor än man behöver, för att man inte vill riskera att stå utan rekryteringsdjur. Resultaten är ännu inte färdigbearbetade, men de tyder på att det i stor utsträckning handlar om olika skötselåtgärder och aktiva beslut i besättningen, som påverkar livslängden.
Projektledare:
Mikaela Lindberg
mikaela.lindberg@slu.se
Telefon: 018- 67 10 13
