Jämfört med rapsen är rybsen en liten gröda. Du kanske har köpt en flaska rybsolja i en specialbutik någonstans, men knappast sett den bredvid de vanliga matoljorna i livsmedelsbutiken. Enligt Anders Carlsson, professor i växtförädling vid SLU i Alnarp, finns det ett glapp i rybsförädlingen som han och kollegorna nu ska jobba ikapp.
– För drygt 15 år sedan fanns det förädlingsprogram hos Lantmännen för både vårrybs och höstrybs. Men de slutade jobba med rybs och sålde programmet till ett företag i Finland. I det här SLU Grogrund-projektet återupptar vi utvecklingen av sorter anpassade för odling i svenska förhållanden, säger han.
Idén att åter förädla rybs i Sverige väcktes på en workshop där forskare och förädlare slog sina kloka huvuden ihop för att välja ut lämpliga oljegrödor att satsa på.
– Vi ringade in rybsen som viktig eftersom den här grödan, till skillnad från rapsen, fungerar att odla i norra Sverige. Och rybsen ligger nära marknaden, eftersom det finns en efterfrågan på bättre rybssorter bland lantbrukare i norr, säger Anders.
Han förklarar också varför vi över huvud taget behöver oljegrödor i norra Sverige.
– Idag odlar de norrländska lantbrukarna mycket korn och vall. De behöver ytterligare lönsamma grödor att växla in i växtföljden. Dessutom kan oljegrödorna till viss del ses som proteingrödor, eftersom man får fram en proteinrik kaka efter oljepressningen, som lantbrukarna kan använda som foder till sina djur.
Rybs och raps är nära släkt men de två grödorna är olika arter. Enligt tillverkare av rybsolja har rybsen en alldeles egen speciell arom.
– Förutom att rybsoljan finns som en exklusiv produkt i vissa specialbutiker idag, kan du också beställa den online från ett fåtal små producenter, säger Anders.
Han tror att med ett framgångsrikt förädlingsprogram, kan man mycket väl tänka sig att rybsen blir en så pass stor gröda i framtiden att oljan kommer finnas att köpa i vanliga matbutiker.
Som i alla projekt inom SLU Grogrund arbetar forskarna i rybsprojektet nära näringen.
– Jerrestad Agro AB heter växtförädlingsbolaget som vi samverkar med. Svalöf Consulting AB fungerar som förmedlare av fröer och kontakt med marknaden. Hushållningssällskapet i Norrbotten och Västerbotten hjälper oss med våra fältförsök, säger Anders.
Tidigt intresserad av växter
Anders kommer från en ort i Västergötland som heter Hyssna. Där har han vuxit upp på en gård med växtodling, djurhållning och skog. Gården drevs kommersiellt fram till mitten på 1960-talet.
– Som så många andra slutade min far att ha jordbruket som sitt yrke då. Han började jobba på en bank istället, men fortsatte att driva gården som hobby. Jag har vuxit upp med ett intresse för biologi, att jobba med grödor och se hur växlingen mellan årstiderna och vädrets makter påverkar odlingen.
Han tycker att det är fantastiskt att få vara forskare och ge sig hän åt det område som han är intresserad av.
– Just nu samlar vi in rybs från genbanker av olika slag. Vi räknar med att få in 150 till 200 olika accessioner. Dessa odlar vi upp i växthus under vintern för att sedan kunna analysera deras gener, vilket ger oss information om hur nära släkt de är med varandra. Utifrån resultatet gör vi ett urval som går vidare till fältförsök i Norrbotten och Västerbotten odlingssäsongen därpå, förklarar han.
I fältförsöken fastställer forskarna egenskaperna hos olika accessionerna av rybs. Längd, bredd, hur bra de växer, när de börjar blomma, hur tidigt de mognar och hur stor avkastning de ger. De ska även titta på växternas motståndskraft mot sjukdomar och deras innehåll av olika ämnen.
– Vi vill ta fram kunskap om de molekylära mekanismerna runt tidig mognad eftersom ju längre norrut man kommer i landet desto kortare är växtsäsongen, och desto viktigare är det att grödan sätter igång tidigt och hinner med att mogna ut i tid, säger Anders.
Kunskaperna om rybsens genetik och egenskaper ligger till grund för utvecklingen av de molekylära verktygen för urval i växtförädling, som forskarna sedan utvecklar på labbet.
På fritiden gillar Anders att ha händerna i jorden och påta i grönsakslandet. Han sjunger också i två körer.
– Jag är andrabas i Katedralkören i Lund, och andratenor i Malmö vokalensemble. Jag växlar mellan de stämmorna och mellan sakrala och profana repertoarer. Sången är den hobby jag tillåter mig att hinna med vid sidan om jobbet.
Av Lisa Beste
Intervjun genomfördes 2019
