Erik Andreasson tycker det är fascinerade att uppleva hur den egna forskningen om gener, proteinkomplex och växtegenskaper kommer till nytta i växtförädlingen. I samarbete med forskarkollegor och företag omsätter han sina rön från rådata till verktyg för ökad hållbarhet inom livsmedelsproduktionen. Målet inom SLU Grogrundprojektet Motståndskraftig potatis är nya sorter av potatis som är robusta i ett föränderligt nordligt klimat.
När Erik Andreasson började läsa sin grundutbildning på SLU var inriktningen bioteknik relativt ny för hortonomstudenter.
– Jag valde att läsa växtbioteknik eftersom det kändes både spännande och fullt av möjligheter, säger han.
På den tiden (i början av 1990-talet) trodde Erik Andreasson och många med honom att gentekniken inom kort skulle bli en vanlig metod för att ta fram nya sorter av grödor i växtförädlingen. Att tekniken relativt snabbt skulle kunna bidra till ett mer hållbart jordbruk.
– Den utvecklingen dog dock i Europa på grund av EU:s regelverk. Kanske håller biotekniken på att få en andra chans nu, i och med upptäckten av gensaxen Crispr/Cas9 och planerna på att modernisera regelverket, säger han.
Projektet som Erik Andreasson koordinerar inom SLU Grogrund ska minska behovet av insatsmedel (i form av bevattning och bekämpningsmedel) i potatisodlingen.
– Potatissorter som är motståndskraftiga mot exempelvis torka skulle göra att skördevariationen minskar och att vår beredskap vad gäller matförsörjningen blir säkrare, förklarar han.
Erik och kollegorna har tystat ner vissa potatisgener med hjälp av gensaxen.
– Det handlar speciellt om en förändring i arvsmassan som ger potatisen bred tålighet mot både abiotisk och biotisk stress. Nu testar vi om det vi sett i labbet även fungerar i praktiken ute i fält.
Industrin är med och väljer vilka potatissorter som är lämpliga att utgå från i projektet. Från början valde de ut 20 sorter. Nu jobbar de vidare med att få information så fem kan väljas ut.
– Företagen som är med i projektet är aktivt intresserade och vill vara med utan att jag behöver tjata på dem, säger Erik och skrattar.
Erik har länge haft ett djupt intresse för växter. Som barn tyckte han om att odla växter, som vuxen att forska om dem. Han har studerat växternas inre signalsystem, funktioner hos gener och proteiner, och specifikt fokuserat på en av växtodlingens större utmaningar – potatisbladmöglet.
– Det har skett stora framsteg inom forskningen, men det finns fortfarande mycket kvar som vi kan lära oss om mekanismerna bakom mottaglighet och motståndskraft mot sjukdomar hos växter, säger han.
Erik Andreasson är professor i växtskydd och chef för enheten för resistensbiologi på SLU i Alnarp. I SLU Grogrundprojektet Motståndskraftig potatis samarbetar SLU, Lantmännen, Sveriges stärkelseproducenter, Potatisodlarna, Orkla och SolEdits. Erik är även involverad i SLU Grogrundprojektet Resistensförädling för friska grödor - fas 2, i ett delprojekt som handlar om potatis som är motståndskraftig mot potatisbladmögel.